I Lützens dimma avled idag för 380 år sedan Kung Gustav II Adolf. Efter att år 1630 ha landstigit i Tyskland för att axla manteln som de protestantiska folkens ledare följde två år av segerrika krigsföretag under vilka "Lejonet från Norden" lade under sig större delen av dagens Tyskland. Sin största seger vann han i september 1631 vid Breitenfeld. Förlorarna leddes av en av den Katolska ligans mest namnkunnige befälhavare, Tilly. Den storslagna segern bröt det Kejserliga övertaget och vände krigslyckan till protestanternas fördel. Slaget symboliserar också Sveriges debut som stormakt.
Ett år senare, i november 1632, mötte kungen än en gång den katolska hären i strid. Denna gång i närheten av den lilla byn Lützen. Katolikerna leddes av Wallenstein och Pappenheim. Slaget böljade fram och tillbaka och i ett försök att ena delar av den svenska armén till ett motanfall red Gustav II Adolf som ledare för en grupp män ut i Lützens täta dimma. Kungens nya häst Streif var ovanligt snabb, dimman låg tät och runt kring dem pågick slaget för fullt. Exakt vad som sen hände är höljt i dunkel men Gustav II Adolf fann sig så småningom omringad av Götz fruktade kurassiärer. Efter ett skott genom lungan och genomborrad av ett flertal värjor avrättades konungen slutligen med ett skott genom tinningen. Efteråt fortgick slaget och slutligen tvingades Katolikerna till reträtt. Gutav II Adolfs sista fältslag blev också det en seger.
Gustav II Adolf ärvde tre krig, Mot Danmark, Ryssland och Polen. Sin ungdoms största bedrift var att freda Sverige från den danska invasionen 1611-1613 orkestrerad av Kristian IV. Ryssland accepterade i och med freden i Stolbova att avträda Ingermanland och Kexholmslän till förmån för Sverige. På så sätt stängdes Ryssland av från Östersjön. Också det polska krigets mål blev att vinna rätten till Östersjöhamnar. Stilleståndet i Altmark år 1629 gav kungen möjlighet att flytta fokus från Polen mot det tyska storkriget.
I det civila har Gustav II Adolf haft stor betydelse för statens styrelse bland annat genom stiftande av riksdagsordningen, och för rättskipningen genom grundande av Hovrätterna. Han lät även grunda uppåt femton nya städer - bland annat Umeå, Borås och Göteborg. År 1633 beslutade Sveriges riksdag att Gustav II Adolf för evig tid skall bära epitetet "den store". Ingen annan regent har förärats detta hedersbetyg. Hjältekonungen ligger begravd i Riddarholmskyrkan.
Anonym
