I artikeln Kopplingen mellan identitärerna och SDU-ledningen (SD-Kuriren 2015-04-26) beskriver SD-Kurirens redaktion mig som ”en av Sveriges ledande identitärer”. Det är ett felaktigt påstående. Jag är inte ”identitär” och har aldrig betecknat mig som det.
Grunden för SD-Kurirens påstående är att jag har hållit föredrag på konferensen Identitär idé – ett årligen återkommande evenemang som arrangeras av bloggportalen Motpol. Det är något jag har gemensamt med ett mycket stort antal personer som inte heller är identitärer. Faktum är att jag vid flera tillfällen har framfört till företrädare för Motpol att jag betraktar det identitära konceptet som en misslyckad import av ett franskt begrepp som saknar relevans för svensk nationalism. Vare sig i dess franska eller svenska tappning är emellertid identitärismen någon form av fascism, vilket SD-Kuriren felaktigt försöker utmåla den som.
Något som också ofta har tagits upp i försök att framställa mig som någon slags identitär ledargestalt är att jag 2009 gick in med kapital i bokförlaget Arktos, som har publicerat ett antal titlar av identitära författare. Förlagets utgivning är emellertid väsentligt bredare än så och innefattar verk av representanter för ett stort antal konservativa idéströmningar. Åtminstone under tiden jag var aktieägare (vilket jag inte längre är) var Arktos inte ett identitärt förlag.
I sin artikel målar SD-Kuriren upp bilden av mig som ägaren av, och den egentliga kraften bakom, Fria Tider medan chefredaktören Widar Nord beskrivs som en ”frontfigur”. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Min ägarandel uppgår till 20% av aktierna i Fria Tider. Alla övriga aktier, det vill säga 80% av bolaget, ägs av Widar Nord. Sedan juli förra året är jag inte längre redaktionsmedlem. Jag arbetar inte i verksamheten och har inget inflytande över tidningens innehåll eller redaktionella inriktning.
Bakgrunden till att jag har stött ett antal konservativa och invandringskritiska mediaprojekt är inte att jag skriver under på någon av de politiska ideologier dessa företräder, vare sig ”identitärismen” eller Fria Tiders ”frihetliga konservatism”. Sådana etiketter är överhuvudtaget inte särskilt intressanta. Min ambition har endast varit att bidra till att förändra det tyvärr oerhört konforma och andefattiga svenska mediaklimatet.
Tobias Ridderstråle
