1962 kom den amerikanske vetenskapshistorikern Thomas Kuhn ut med sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur. Han lanserade då begreppet paradigm i vetenskapsteoretiska sammanhang. Begreppet har därefter fått en mycket stor spridning även utanför forskningen och vetenskapliga sammanhang. Kuhns teorier avser just vetenskapliga synsätt, även om de mycket väl kan appliceras på en mängd andra områden. Kuhn använder ordet "paradigm" i flera olika betydelser och efterföljare har använt det i ännu fler.
Paradigm kan sägas vara ett dominerande sätt att se (men betyder egentligen böjningsmönster) och hans teori gick ut på följande:
Det finns ett dominerande synsätt, en dominerande åsikt. Detta synsätt kan avse en enskild vetenskaplig teori, sättet att tänka inom en hel vetenskap eller till och med en hel världsbild. Till en början är paradigmet enkelt och hanterligt men allteftersom tiden går kommer allt mer nya fakta att strida mot det rådande paradigmet. Paradigmet överges dock inte av den anledningen. Istället försöker man (forskarna) att med stöd av diverse hjälphypoteser att få teorin att stämma med fakta. Men allteftersom tiden går blir allt fler missnöjda med den rådande bilden. Till slut har det kommit fram så mycket nya fakta som strider mot det gamla paradigmet att situationen blir ohållbar. Vid den tidpunkten kommer någon på att man får en bättre verklighetsbild om man sätter in fakta i ett nytt sammanhang, man förkastar helt enkelt hela det gamla paradigmet och ersätter det med ett nytt. Det har då skett ett paradigmskifte, inom forskningen kallat vetenskaplig revolution.
Denna teori kan mycket väl appliceras på rådande samhällssituationen och de gängse samhällsuppfattningarna i Västeuropa (och även USA och Kanada) där det politiskt korrekta paradigment är det förhärskande (även benämnt PK-ismen). Det nuvarande politiskt korrekta paradigmet i Sverige och Västeuropa innehåller ett antal olika hypoteser eller trossatser. Inom vetenskapliga sammanhang gör man hypotesprövning och om hypotesen är falsk förkastas den. De trossatser som den Politiskt Korrekta Paradigmet innehåller anses dock av förespråkarna inte vara hypoteser, utan axiom. Axiom (av grekiska axioma) är just en allmängiltig sanning som inte kan ifrågasättas, det vill säga en grundsats som kan accepteras utan bevis. Som exempel kan nämnas det mångkulturella samhällets förträfflighet. Den person som vågar sig på att ifrågasätta det Politiskt Korrekta Paradigmets grundläggande trossatser betraktas då av andra som en kättare och hade det varit på medeltiden så hade personen ifråga bränts på bål. Att överhuvudtaget ifrågasätta någon av dessa trossatser betraktas idag som hädelse.
Den italienske filosofen och vetenskapsmannen Giordano Bruno framhöll i slutet av 1500-talet att den då av kyrkan fastställda världsbilden var felaktig; jorden var inte universums medelpunkt och solen och de andra planeterna snurrade inte runt jorden. I boken De l'Infinito, Universo e Mondi från 1584 hävdar Bruno bland annat att universum är oändligt, att vårt solsystem bara är ett av många och att jorden och de andra planeterna snurrar runt solen. Han arresterades av inkvisitionen 1592 och brändes på kättarbål i Rom år 1600. En annan italiensk vetenskapsman och en mycket välkänd sådan var Galileo Galilei som också hävdade att Copernicus heliocentriska världsbild var den rätta och 1632 utkom han med boken Dialog om de två världssystemen. 1633 blev han ställd inför inkvisitionsdomstol där han mer eller mindre blev tvingad att avsvärja sig den "felaktiga läran". Det sägs att han efter domen yttrade de välkända orden "Och likväl rör hon sig", men han slapp undan med livhanken i behåll.
Vi kan dra lärdom av historien och vi vet att vad som för tillfället är politiskt korrekt förändras med tiden; det som är politiskt korrekt idag behöver inte alls vara det imorgon. Förr eller senare kommer ett paradigmskifte, då Frankfurtskolans teorier förkastas. Den stora fråga just nu är: När kommer det efterlängtade paradigmskiftet?
Per R. Jacobsson
Fil. mag.
