Föga förvånande rasar SD-sympatisörerna efter Skavlans utfall mot Jimmie Åkesson igår. Aldrig förr har väl någon gäst i programmet bemötts på det sätt som Åkesson bemöttes igår där han ställdes till svars för vad partimedlemmar eller före detta partimedlemmar sagt eller gjort för över tio år sedan.
2002, som några av de SD-citat som Skavlan konfronterade Åkesson med under intervjun var hämtade ifrån, var exempelvis året då Janne Josefsson och Uppdrag granskning gjorde sitt valstugereportage. I det reportaget hävdade en moderat kommunalpolitiker att muslimer "är duktiga på att föda många barn och utnyttja vårt system", en socialdemokratisk politiker påstod istället att "det som är livsfarligt idag, det är muslimerna" medan en kristdemokratisk politiker menade att invandrarfamiljer fuskar med barnbidrag.
Men ingen programledare med självaktning skulle få för sig att idag ställa Anna Kinberg-Batra eller Stefan Löfven mot väggen för vad som sades i valrörelsen då. Vad som hände 2002 anses helt enkelt tillhöra det förflutna för alla partier utom SD.
Det här inser de flesta av dem som tittade på Skavlan igår och många, även en hel del journalister, politiker och vanliga Svenssons som inte sympatiserar med SD, har sedan igår kväll uttryckt kritik mot Skavlans plumpa beteende. Det blev uppenbart för de flesta att Jimmie Åkesson, som fortfarande är sjukskriven, överöstes av påhopp som ingen annan politiker, sjukskriven eller ej, någonsin behövt utstå.
Märkligt nog får Skavlan lika mycket lovord från den yttersta vänstern som han får uppretade kommentarer från SD:s sympatisörer. Det går ju faktiskt inte att hävda att Skavlan lyckades särskilt väl i sin politiska arkebusering av Åkesson. Man kan, med tanke på kritikstormen efteråt, åtminstone inte påstå det med facit i hand.
Om Skavlan verkligen velat se Åkesson svettas och det på ett sätt där han själv inte hade framstått som en mobbare hade han lite försiktigt kunnat fråga om den pågående maktkampen i SD. Hur ställer sig Åkesson till det faktum att hela styrelsen för SD i Stockholm är på väg att uteslutas? Har han själv varit inblandad i uteslutningsprocessen och hur känns det att komma tillbaka mitt i en sådan stormig konflikt? Var står han själv i den konflikten?
Frågan hade varken framstått som plump och osympatisk eller gjort att Skavlan själv blivit föremål för SD-sympatisörernas vrede. Frågan splittrar nämligen hela partiet, från partitoppen och nedåt, och SD:s sympatisörer i två läger. Frågan hade slagit in som en torped under SD:s vattenlinje och blivit riktigt besvärlig för den slitne partiledaren.
Men det gjorde inte Skavlan. Istället begick han misstag på misstag, konfronterade Åkesson med gammal skåpmat och framstår efter gårdagens intervju som både oprofessionell och opåläst. Vad ännu märkligare är hyllas Skavlans magplask av en tämligen enig vänster i Sverige.
Det är nog egentligen bara för SD att tacka och ta emot, för när ens motståndare inte gör bättre än såhär ifrån sig så har man inget att frukta.
Anders