Greklands premiärminister Tsipras visar inga tecken på att böja sig inför vad som ser ut att vara ett ultimatum ifrån krislandets europeiska kreditgivare. För första gången diskuteras nu formellt en Grekisk statsbankrutt, enligt Reuters.
I takt med att förhandlingarna har brakat ihop så har det fallit på ECB att hålla Grekland flytande fram tills slutet av juni då ett 1,6 miljarder euro stort IMF-lån ska betalas ur landets tomma statskassa. Om Grekland ställer i betalningarna så kommer ECB se sig tvingade att överge Grekland, och med det landets framtid inom eurosamarbetet.
Europeiska statschefer är med rätta oroliga för vad som kan hända om Grekland lämnar valutaunionen. Nu som då, år 2010, när krisen tog fart. Det var på den vägen den internationella valutafonden IMF hamnade i kläm mellan Europas mäktiga statschefer och sitt eget uppdrag.
Att vara inblandad i EU:s politiska projekt ser illa ut för IMF, som vid tiden leddes av den numera vanärade Dominique Strauss-Khan med en svaghet för sexorgier och prostituerade. IMF:s uppdrag är att rädda länder, inte individuella valutor.
IMF:s tidigare direktör Dominique Strauss-Khan (v) och ECB:s Mario Draghi (h)
Den gemensamma valutan har blivit en tvångströja för Greklands ekonomi, som hindras ifrån att devalveras till en rimlig skuldnivå och återställd konkurrenskraft – något som istället har tvingat fram en plågsam och utdragen intern devalvering.
Som Arvind Virmani, Indiens representant i IMF:s styrelse, profetiskt ska ha sagt följande när IMF:s krisplan togs fram:
– Storleken på åtstramningarna utan någon penningpolitisk motvikt är oöverträffad. Det är en enorm börda som ekonomin knappast kan klara av att bära.
En penningpolitisk motvikt är vad som har saknats i det annars ofta framgångsrika krisrecept som Grekland ordinerats av IMF. Det är så IMF-program vanligtvis fungerar. Åtstramningar och reformer – parat med skuldnedskrivning och devalvering för att återställa landets konkurrenskraft.
Åtstramningarna som IMF fortsätter kräva som motprestation för de nödlån som betalats ut på dropp till Grekland sedan 2010 tar sig alltmer uttrycket av hundgodis som ges till en utmärglad hund som belöning för att göra vacker tass och sitta still. Efter fem år av en ogenomtänkt svältkur så är det föga förvånande över att grekerna skäller tillbaka.
De senaste fem åren har grekiska pensioner fallit så mycket som 48 procent, medan 45 procent av pensionärerna erhåller en pension under fattigdomsgränsen, enligt Tsipras. Pensionssystemet har under IMF:s överseende reformerats och gått ifrån mest ohållbart i världen till att passera Thailand, Brasilien och Japan under 2014. En utveckling som gått i rätt riktning – men priset har varit högt.
– Reformprogrammet som har använts skapade större problem i förlorade intäkter än summan man drog in genom programmet, sade George Simeonides, styrelsemedlem i en organisation som övervakar pensionssystemet, enligt Bloomberg.
– I vissa fall var medicinen värre än sjukdomen.
IMF har nyligen, med större framgång och utan EU:s inblandning, varit inblandat i ett annat numera återhämtat krisland.
Islands finanssektor svällde som mest till 10 gånger landets BNP
När den isländska ekonomin befann sig vid stupets brant till följd av att landets finanssektor imploderade hösten 2008 så sjösatte man ett framgångsrikt krisrecept: Låt bankerna gå omkull, devalvera valutan, inför kapitalkontroller och lämna utländska fordringsägare ute i kylan.
Ekonomin gjorde därefter en anmärkningsvärd återhämtning. Så pass att vinnaren av ekonomipriset i Nobels minne, Paul Krugman, har kallat åtgärderna för ”att göra en Island”. IMF:s roll var att förse landet med ett 5,1 miljarder dollar stort nödlån och samtidigt tvinga fram budgetdisciplin och reformer.
Islänningarna hade likt grekerna länge levt över sina tillgångar, i ö-folkets fall tack vare att landets uppblåsta banksektor skruvade upp värdet på den isländska kronan. När kronan devalverades och skulderna kastades för vinden fick den krisande ekonomin ett välbehövt andrum.
Så varför skrivs inte Greklands skuld ner? Kort sagt för att Europas statschefer inte kan gå tillbaka till sina väljare och förklara varför de slarvade bort miljarder av euro i skattepengar i en kris som de själva lade grunden för när de släppte in Grekland i eurosamarbetet.
Frågan kvarstår alltså hur den grekiska ekonomin ska kunna växa genom fler åtstramningar parat med en statsskuld på nära 160 procent av BNP och en övervärderad valuta.
– Skuldnedskrivning borde ha diskuterats, ska Brasiliens IMF-representant ha sagt under IMF:s styrelsemöte den 9 maj 2010 . Lånen "kommer att ses, inte som ämnade för Grekland, som kommer genomgå en plågsam justering, utan som en räddning av grekiska fordringsägare, i huvudsak europeiska finansiella institutioner".
Under de utdragna förhandlingar som nu, klockan fem i tolv, pågår mellan trojkan och Aten så upprepar kreditgivarnas representanter ofta och gärna det otåliga mantrat: "Nu ligger bollen på Greklands planhalva". Frågan är om den inte legat på den internationella trions planhalva sedan krisen uppdagades 2010.
