Bakgrunden är att de fyra delstaterna Michigan, Ohio, Kentucky och Tennessee stiftat lagar som förbjuder homoäktenskap. Lagarna har stiftats efter folkomröstningar där en överväldigande majoritet av befolkningen röstat för att bevara äktenskapet mellan man och kvinna – i delstaten Tennessee så mycket som 80 procent av väljarna.
Homosexrörelsen har försökt få lagarna upphävda, men led ett svidande nederlag i november förra året efter att en appellationsdomstol avslagit en begäran om att upphäva lagarna i de fyra delstaterna. Appellationsdomstolen skrev bland annat i sitt beslut att det är upp till "demokratiska majoriteter att inom rimliga gränser besluta när och om man vill anamma en framväxande, till skillnad från rådande, samhällelig norm".
Domstolen ansåg dessutom att homosexrörelsens argumentation var bristfällig och menade att man som domstol inte har jurisdiktion att gå emot de 32 miljoner amerikaner som bor i de fyra delstaterna och som i demokratisk ordning röstat om lagarna.
"Av alla sätt att lösa denna fråga, är ett alternativ inte tillgängligt: en opinionsundersökning bland de tre domarna i denna panel, eller för den delen alla federala domare, om huruvida homosexuella äktenskap är en bra idé. Vårt juridiska uppdrag ger oss inte en så pass svepande auktoritet", konstarerade domstolen då.
Homosexförespråkarna har fått vind i seglen sedan den demokratiske presidenten Barack Obama "kommit ut" som anhängare av homoäktenskap och tillsammans med justitieminister Eric Holder ställt sig på deras sida. Homosexrörelsen får därför juridisk uppbackning från Vita huset under vårens kraftmätning mellan homosexrörelsen och de fyra delstater som istället kräver att folkviljan och resultatet av folkomröstningarna följs.
Högsta domstolens beslut kommer att meddelas någon gång i juni månad, rapporterar Reuters.
