Studenterna nu har så hemskt litet ordförråd och de ord de använder använder de ofta fel. Så språket är fullt av missförstånd. Den grammatiska förståelsen har mer eller mindre kollapsat hos många, säger Hanna Enefalk som undervisar i historia vid Uppsala universitet till P1:s Vetandets värld.
Hon är en av flera forskare som har slagit larm om att språkkunskaperna hos svenska studenter har försämrats kraftfullt. Problemet beror enligt Enefalk åtminstone delvis på att en mycket större andel av befolkningen idag går vidare till högre studier än tidigare.
Om vi bara tog in en tiondel så många som vi gör så skulle vi ta de bästa och då skulle vi bli av med de flesta problemen. Men även tätgruppen har blivit mindre. De bästa har blivit sämre och de sämsta har blivit mycket sämre, säger Enefalk.
Från att ha varit förbehållet en liten elit i samhället har högskoleutbildning idag blivit något som i princip alla svenskar skaffar sig. Idag läser 50 procent av yngre svenskar vidare på universitet och högskolor, enligt Sveriges Radio.
Hanna Enefalk menar att orsaken till att kvaliteten hos landets studenter har blivit sämre framförallt beror på att utbildningen på grundskola och gymnasium håller lägre standard. Hon tycker det är upprörande att studenter efter tolv års studier kan få godkänt i svenska och ändå inte ha ett fungerande språk.
Andra akademiker menar emellertid att lösningen på problemet är att universiteten måste möta studenterna bland annat genom att ändra examinationsformer. Det traditionella språket och pedagogiken bör ifrågasättas, menar Mona Blåsjö, som är docent i nordiska språk vid Stockholms universitet. Docent Blåsjö anser att den ökande andelen studenter från arbetarklassen innebär att universiteten måste bli mer förhandlingsbara.
