En del pengar beskattas aldrig, och nu får polisen möjlighet att beslagta pengar och ägodelar som ägaren inte kan bevisa har förvärvats på ett lagligt sätt. Ett utökat samarbete på EU-nivå innebär även möjligheter att söka uppgifter i andra EU-länders dna-, fingeravtrycks- och fordonsregister.
– Den nya lagen ökar våra möjligheter att komma åt pengarna, som är drivkraften för den organiserade brottsligheten. Vi kan enklare beslagta kontanter vid husrannsakningar och även frysa pengar vid tvivelaktiga transaktioner, för att senare beslagta dessa, säger Per Wadhed, enhetschef vid Rikskriminalpolisen.
Penningtvätt innebär att pengar från svarta affärer eller andra brott omvandlas till vita tillgångar som kan redovisas öppet. Detta åstadkoms genom att de svarta pengarna filtreras genom till synes legitima bankkonton, växlingskontor, företag eller liknande. De kan till exempel göras med hjälp av fiktiva dagskassor och uppblåsta hyresintäkter, eller genom att bulvaner lånar ut sina bankkonton, enligt polisen.
"Med lagens hjälp kan rättsväsendet nu förverka pengar och andra tillgångar, till exempel hus, bilar och smycken, som är köpta för pengar från brottslig verksamhet", skriver polisen i ett pressmeddelande.
– Vi räknar med att det nya penningtvättsbrottet kommer att generera ett stort antal nya brottsutredningar, och öppna upp för helt nya sätt att motarbeta den grova brottsligheten, säger Per Wadhed.
Med "den grova brottsligheten" syftar polisen bland annat på skattesmitare. Begreppet kan även syfta på människohandel, smuggling och grova rån, "men också skattebrott och penningtvätt", skriver myndigheten på sin hemsida.