Penningtvättsreglerna

Penningtvättsbrev från Telia upprör

Publicerad 6 november 2021 kl 15.10

Ekonomi. Har du fått köpa en telefon till nedsatt pris mot att du tecknat ett mobil­abonnemang hos Telia? Då vill företaget veta varifrån pengarna du betalar mobilräkningen med kommer, för att "förhindra penningtvätt". Nu upprör åtgärden på Facebook.

Dela artikeln

© FT

Fria Tiders artikel om korruptionen den 4/2 2021.

I ett brev till sina kunder försöker Telia få det att låta som att de "enligt lag" inte får tillhandahålla några som helst tjänster till den som inte kan berätta varifrån pengarna kommer, trots att det bara är själva avbetalnings­tjänsten och Telias dotterbolag för avbetalnings­köp som omfattas av penning­tvättslagen.

"Dom vill bland annat veta var pengarna till betalning av telefonen kommer ifrån! Vad i helvete. Jävla kommuniststat är vad Sverige är", skriver en användare i Facebook-gruppen Bojkotta kontantfria affärer och restauranger, som fått brev angående sin dotters mobiltelefon.

Telias intresse för att spåra ursprunget till transaktioner på några hundra kronor ifrågasätts av flera användare, eftersom lagen inte ställer något krav på att utreda medlens ursprung. Det behöver företaget bara göra när det föreligger "hög risk" för penningtvätt enligt avsnittet tre i EU:s penningtvätts­direktiv, och enligt direktivets första bilaga ska "transaktionernas storlek" vara det avgörande när företaget bedömer hur hög risken är.

Att svenska finansföretag ändå nyfiket vill veta varifrån kundernas pengar kommer när det handlar om rena småsummor irriterar många, inte minst när det är Telia och Swedbank, som tvättat miljarder åt mer lönsamma kunder, som håller på så.

"Och just Telia som har betalat miljarder i mutor till andra stater för att få komma in med sina produkter och tjänster. Hahahah vilket skämt de är", skriver en annan användare i gruppen på Facebook.

Det var i februari i år som Telias tidigare vd Lars Nyberg friades i en kritiserad dom i Svea hovrätt, som Fria Tider skrev utförligt om då.

Nyberg hade åtalats efter att Telia åkt fast i en penningtvättshärva där bolaget mutat till sig 3G-licenser i Uzbekistan genom att sätta in 3 miljarder kronor på ett konto tillhörande diktatorns dotter.

USA och Nederländerna dömde Telia till 7,7 miljarder i böter för grov korruption, men i Sverige visade sig mutan vara laglig. Detta enligt hovrätten, som menar att en muta måste betalas direkt till politikern för att det ska vara fråga om mutbrott, och att den är straffri om den betalas via dottern.


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.