Böterna väntas offentliggöras till sommaren och skulle i så fall bli de första inom ramen för censurlagen DSA, som kräver att sociala medier omedelbart raderar politiska åsikter och annat innehåll som Bryssel anser vara olämpligt.
EU inledde processen efter att Elon Musk tagit över X och i praktiken infört yttrandefrihet på plattformen.
Flera bedömare ser enligt New York Times processen mot X som en upptrappning av konflikten mellan EU och USA, särskilt mot bakgrund av det försämrade handelsklimatet och president Donald Trumps nya strafftullar mot EU.
Elon Musk har länge varit en stark kritiker av Bryssels regleringsiver, som han menar utgör censur. Efter att artikeln i New York Times publicerats skriver X i ett officiellt uttalande att agerandet från EU utgör "ett aldrig tidigare skådat angrepp på yttrandefriheten".
If the reports that the European Commission is considering enforcement actions against X are accurate, it represents an unprecedented act of political censorship and an attack on free speech. X has gone above and beyond to comply with the EU’s Digital Services Act, and we will…
— Global Government Affairs (@GlobalAffairs) April 4, 2025
X utreds även i ett separat ärende, där EU försöker bevisa att plattformens mer tillåtande policy lett till att "hat, desinformation och annat innehåll" spridits i det europeiska informationslandskapet.
– Vi har alltid tillämpat våra lagar rättvist och utan diskriminering mot alla företag i EU, säger en talesperson för Europeiska kommissionen, som dock vägrar kommentera X specifikt.
Enligt The New York Times överväger EU att använda Musks andra bolag, såsom SpaceX, som underlag för att räkna ut böternas storlek – något som kan få det totala beloppet att öka drastiskt från redan astronomiska summor.
Vicepresident JD Vance har tidigare liknat EU:s internetlagar vid digital censur, och efter att Trump återkommit till makten sades EU tillfälligt ha bromsat sin utredning mot Musk för att undvika att ytterligare spä på spänningarna.
Men nu går Bryssel alltså vidare med full kraft – samtidigt som man också riktar blicken mot andra amerikanska techbolag som Meta, som hakat på trenden och avskaffat mycket av den politiska censuren på Facebook och Instagram.
