Migrationsminister Johan Forssell (M) är tydlig med att syftet är med det nya förslaget är att de invandrare som inte längre kan få PUT istället ska bli medborgare.
– En viktig poäng med detta är att öka incitamentet för att bli medborgare, säger han enligt TT.
SD och de övriga Tidöpartierna har redan delat ut över 150.000 nya svenska medborgarskap till invandrare – och den hårda press från framför allt SD-väljare att få SD-politikerna att omedelbart sätta stopp för verksamheten har varit förgäves. Det innebär att det är omöjligt att återvandra dessa personer utan att gå ur EU först, vilket varken SD eller regeringspartierna vill göra.
De nya förslagen från den så kallade Miniminivåutredningen innebär att skyddsbehövande, kvotflyktingar och vissa andra grupper endast ska beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. Det nuvarande systemet, där vissa personer kan beviljas permanent uppehållstillstånd efter några år, tas bort. Dock ska PUT fortfarande kunna ges till så kallade arbetskraftsinvandrare.
Samtidigt föreslås ett nytt alternativ: Asylinvandrare ska kunna få svenskt medborgarskap även utan att ha ett PUT – så länge de bedöms ha "välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd" vid tidpunkten för ansökan.
Det innebär att formellt permanenta tillstånd byts ut mot medborgarskap som långsiktig lösning – något som inte kräver vare sig särskilt lång tid i Sverige eller tidigare PUT om andra villkor som arbete, språk och skötsamhet anses uppfyllda. Det centrala är att dörren till fullt medlemskap i det svenska samhället inte stängs utan bara flyttas till ett annat regelverk.
Sverigedemokraterna uttrycker starkt stöd för förslagen, som de menar är i linje med Tidöavtalets krav på att sänka asylrätten till EU:s miniminivå.
– Om du vill bo permanent i Sverige ska du bli medborgare och uppfylla kraven för det, säger partiets migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling.
Man beskriver det som att de permanenta uppehållstillstånden ska "fasas ut och försvinna" för asylsökare och anhöriginvandrare.
Utredningen föreslår även att Migrationsverket ska kunna avvisa fler asylansökningar direkt, bland annat i fall där sökanden kan återvända till ett så kallat säkert tredje land. Familjeanknytning eller tidigare vistelse i Sverige föreslås inte längre hindra avvisning.
När det gäller rättslig hjälp vill utredningen minska statens kostnader genom att ta bort rätten till offentligt biträde i stora delar av asylprocessen. I stället får asylsökande en timmes rådgivning under Migrationsverkets handläggning.
Förändringarna föreslås träda i kraft sommaren 2026.
