– Trots att kontantanvändningen minskar i snabb takt vill en övervägande majoritet av svenskarna att kontanter ska finnas kvar som betalmedel. Även bland människor som oftast använder digitala betalsätt finns det en insikt om samhällsbehovet av en fungerande kontanthantering, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB, i ett pressmeddelande.
På uppdrag av Bankomat har Verian, tidigare Kantar Sifo, varje år sedan 2018 frågat svenskarna om de vill att kontanter ska finnas kvar som ett möjligt sätt att betala även i framtiden eller om de vill ha ett helt kontantlöst samhälle.
I årets undersökning svarade 81 procent av svenskarna att de vill att kontanter ska finnas kvar som betalsätt. Andelen svenskar som vill ha kvar kontanter har legat stabilt på strax över 80 procent sedan maj 2022, det vill säga efter Rysslands invasion av Ukraina. När den första undersökningen genomfördes 2018 låg stödet för kontanter som betalmedel på 68 procent.
– Den senaste tidens fokus på Sveriges krisberedskap har ökat förståelsen för den viktiga roll som kontanterna spelar för samhällets beredskapsförmåga. I kombination med det oroliga omvärldsläget bidrar det sannolikt till det stora stödet för kontanter som betalmedel, säger Johan Nilsson.
Som en naturlig följd av den minskade efterfrågan på kontanter har många företag som erbjuder kontanttjänster dragit ned på eller upphört med sin verksamhet. De mest sårbara delarna av kontantkedjan är i dag räkningsbetalningar över disk, kommersiell värdehantering och handelns kontanthantering.
I januari 2024 tillsatte regeringen en utredning om kontanternas ställning i samhället och i december presenterade den så kallade Kontantutredningen sina slutsatser. Ett av utredningens förslag är att införa ett lagkrav på att kontanter ska accepteras som betalning för livsmedel, läkemedel och så kallade offentligrättsliga avgifter. Utredningen föreslår också att Riksbanken utöver dagens uppdrag att säkerställa tillgängligheten till kontanter i hela landet även ska se till att kontanterna är användbara.
– För att kontanthanteringen ska fungera i såväl vardag som kris måste staten nu ta ett större finansiellt ansvar för de mest sårbara delarna av kontantkedjan. När regeringen nu ska bereda Kontantutredningens förslag hoppas jag att man tydliggör att det i slutändan är statens uppgift att upprätthålla en samhällsviktig infrastruktur med svag kommersiell bärkraft, säger Johan Nilsson.
