En ny utredning föreslår att kommunerna själva ska få möjlighet att önska hur många nyanlända invandrare de vill ta emot.
Kommuner som inte vill ta emot några alls kan då "önska" sig noll invandrare – men det är inte säkert att det blir så.
– De kan ytterst inte säga nej, men de kan önska noll i sitt kommuntal och om det då också finns kommuner som kan ta emot fler, så kan konsekvensen bli att man får noll, säger utredaren Mathias Wahlsten till TT.
Samtidigt införs nya krav på invandrarna själva, som kan få bo i särskilda så kallade etableringsboenden i högst tre år. För att behålla sin bostad ska invandrarna tvingas aktivt bidra till sin egen etablering i samhället och på arbetsmarknaden.
Regeringen vill också att fler faktorer ska spela in vid fördelningen, till exempel bostadssituationen och problem med så kallade utanförskapsområden.
Integrationsminister Mats Persson säger att utredningen är helt i linje med regeringens politik, och att kommunerna därmed får ett större inflytande än idag.
– För att vi ska få en fungerande integration är det viktigt att kommunerna får ett större inflytande över mottagandet av nyanlända. Med förslagen i utredningen skapas nu bättre förutsättningar för kommunerna att själva påverka sitt mottagande. Samtidigt behöver det vara tydligt för nyanlända att det krävs egna ansträngningar för att komma i egen försörjning och för att hitta en långsiktig boendelösning, säger Persson.
Utredningen föreslår:
- Att kommunerna ska få större inflytande över hur många nyanlända de ska ta emot genom att de ges möjlighet att ange ett önskat kommuntal.
- Att bostadssituationen och förekomsten av områden med problem kopplat till utanförskap tillkommer som kriterier som ska beaktas vid fördelningen av nyanlända mellan kommuner.
- Att det införs en ny modell med etableringsboende som innebär att kommunerna ansvarar för att ordna ett etableringsboende för vissa nyanlända. I normalfallet ska nyanlända ha rätt till etableringsboende i 36 månader.
- Att rätten till etableringsboende ska vara villkorad och att den kan upphöra i förtid. En nyanländ som inte aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet kan förlora sin rätt till etableringsboende.
- Att den nuvarande bosättningslagen med tillhörande förordningar ska upphöra att gälla och ersättas av lagen och förordningen om etableringsboende för vissa nyanlända.
Enligt utredningen föreslås den nya Etableringsboendelagen och etableringsboendeförordningen träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelserna om anvisningsförfarandet och rätten till etableringsboende ska dock tillämpas först från och med den 1 januari 2027.
Källa: Regeringen
