Den politiska kommentatorn Marianne Zwagerman skriver i De Telegraaf att hotellnotorna ofta överstiger 300 euro per natt.
Det motsvarar priset för lite lyxigare hotell i affärsklassen som t.ex. Radisson i Europa och är betydligt dyrare än exempelvis Scandics normalpriser.
I Rijswijk berättar flyktingen Yevheniia, som bott på hotell i tre år med sin familj:
– Det är ett trevligt ställe. Våra sängkläder tvättas åt oss, vi får mat och vi får hjälp med allt vi behöver få ordnat.
Zwagerman kritiserar utvecklingen:
"En gång i tiden var hotellet fullt av affärsmän från bland annat Shell. Men ja, ett land som driver bort företag, förbjuder fossila bränslen och öppnar sina gränser för alla slutar med hotell fyllda av asylsökande i stället för affärsresenärer."
Samtidigt lever många vita EU-invandrare med uppehållsrätt för arbete under helt andra förhållanden i samma land.
Zwagerman beskriver det som en "modern slavindustri" där tillfälliga bemanningsföretag utnyttjar arbetare från Östeuropa.
42-åriga Julia från Polen, vars berättelse återges av RTV Utrecht, sover till skillnad från flyktingarna på ett härbärge:
– Rädd och ensam, med en berusad granne bredvid, säger Zwagerman.
Efter tolv års arbete i Nederländerna, utan fast anställning eller några egna besparingar, blev hon av med sitt lagerjobb för att hon arbetade för långsamt. Enligt Zwagerman är hon "lyckligt lottad" som hittat ett nytt arbete – många andra gör inte det.
Zwagerman kopplar även asylkrisen till Europas ökande krigsiver och menar att fler konflikter leder till fler flyktingströmmar.
Inför Nato-toppmötet i Haag har hotellen emellertid reserverats för världsledare – inte för asylsökare:
"För asylsökande finns det för tillfället inget rum på hotellen i Haag, alla rum är reserverade för Nato-cirkusen där världsledare möts för att diskutera ännu mer krig," skriver Zwagerman.
