EU:s coronafond, eller "Next generation EU" som den kommit att kallas, innebär att i storleksordningen 750 miljarder euro ska delas ut över Europas länder under sju år.
EU upptar i och med detta lån, vilket skuldsätter medlemsländerna ända fram till 2058. Sverige förväntas bidra till fonden med cirka 150 miljarder kronor, men får tillbaka betydligt mindre.
Pengarna ska inte gå till länder som drabbats hårdast av coronapandemin, utan ska användas till att "återstarta" Europa.
– EU:s coronafond innebär ett stort och långtgående åtagande, med mycket liten positiv effekt för Sveriges del, säger Josefin Utas, SlösO, i ett pressmeddelande.
Problemen med fonden är många, enligt SlösO:
"I praktiken överför man nu ännu mer pengar från välbärgade länder i EU, till länder som snarare skulle behöva genomföra reformer än ta emot mer bidrag. Pengarna går till sådant som länder själva borde ombesörja. Vanlig förvaltning, upprustning eller utveckling ska inte behöva ske med bidragspengar från utlandet. Bidragskarusellen i EU gör att pengar går förlorade i byråkrati. EU är inte bättre på att bestämma vad medlemsländernas pengar ska gå till än länderna själva."
Riksdagen godkände fonden i mars 2021. Fyra partier röstade ja: S, MP, C och L. Två partier röstade nej: SD och V. Två partier lade ner sina röster: M och KD, som därmed släppte igenom förslaget.
Slöseriombudsmannen anser att frågan om ifall Sverige skulle godkänna coronafonden eller inte gavs för litet utrymme. Många i Sverige är ovetande om beslutet och vad det i praktiken innebär.
– Vi behöver mer debatt och granskning av vad som sker i EU. Slöseri med våra skattepengar kan inte ignoreras bara för att det sker på EU-nivå, säger Josefin Utas.
EU:s coronafond fick 35 procent av de drygt 15.000 rösterna i slöseritävlingen. Tvåa i tävlingen blev biståndet till Afghanistan som lett till skralt resultat. Det fick 15 procent av rösterna. Trea blev fusk inom folkbildningen i studieförbunden, som fick 10 procent av rösterna.
De tio nominerade bidragen kan ses här.