Den interna kritiken mot Mattias Karlsson och Richard Jomshof når nu stormstyrka på SD:s viktiga riksdagskansli, enligt tidningens källor. Splittringen går hela vägen upp i SD:s högsta ledning.
– Hans kontrollbehov känner inga gränser, säger DN.s källa om Karlsson och uppger att flera höga chefstjänstemän nu har kommit i konflikt med den allt mer maktfullkomlige SD-toppen.
DN avslöjade nyligen att SD:s verkställande utskott, som i praktiken kontrolleras av Karlsson, hade kört över partiets högste tjänsteman och gett Karlssons ex-fru en lukrativ anställning i partiet. Efter publiceringen har Mattias Karlsson beslutat att tjänstemännens makt ska minska, vilket väckt ytterligare irritation, skriver DN.
Enligt tidningen har SD:s säkerhetschef Bengt Malmberg sagt upp sig i protest mot Karlssons och Jomshofs sätt att styra.
”Snacka om att man blir nerpissad av Richard Jomshof och övriga VU. Sämre kan det inte bli och därför var det ett lätt beslut att säga upp mig omedelbart”, skriver Malmberg i ett internt mejl som DN citerar.
Samtidigt växer kritiken mot massutrensningarna av viktiga namn inom ungdomsförbundet SDU. Eric Myrin, SD:s ordförande i Nacka och ledamot av förbundsstyrelsen i SDU, kallade Karlssons planer på att utesluta halva SDU-ledningen för "Den största demokratiska skandal som skett i ett parti i Sverige i modern tid". Camilla Jonasson, också ledamot av förbundsstyrelsen, kallar beteendet för "maktmissbruk och metoder som hade imponerat i DDR".
Mattias Karlsson anklagar SDU för att inte vilja hjälpa honom att lansera "öppen svenskhet", "kulturnationalism" och flera andra intellektuella teoretiska begrepp som har uppfunnits av honom själv under årens lopp. Särskilt hårt ska Mattias Karlsson ha tagit SDU:s beslut att inte lyfta fram något av begreppen i sitt idéprogram för 2013. Händelsen har fått den pensionerade riksdagsmannen Stellan Bojerud (SD) att varna för att Mattias Karlsson på ett "svartsjukt" sätt vill bevaka sin roll som partiets ideolog och intellektuelle politiske teoretiker:
– Det är ju han som har skrivit partiprogrammet och det har han gjort mycket bra, och utan tvekan är han teoretikern i SD. Men det är en roll som han svartsjukt slår vakt om, och det innebär att envar som då på något sätt försöker bidra med något teoretisk tillbyggnad i partiets liv uppfattar han som en konkurrent, sade Stellan Bojerud till Fria Tider Plus i veckan.
Andra bedömare med en bakgrund i partiet ger en liknande bild. Behovet av att kväsa SDU handlar inte om att SDU har velat förändra innehållet i politiken, utan om att förbundet lockar till sig oroväckande många kompetenta människor, många med högskolebakgrund, som inte med självklarhet betraktar Mattias Karlsson som den självklare filosofen inom svensk konservatism.
– Så fort det kommer någon liten stjärna som skulle kunna bli ett hot mot partitoppen, så jädrar är det taggarna utåt, konstaterar Allan Jönsson i en kommentar till DN.
SD:s tidigare gruppledare i Västra Götaland, Patrik Ehn, blev själv utesluten ur partiet 2013. Han bekräftar bilden av Karlsson som en person som är avundsjuk och rädd för SDU.
"Dagens SDU-ledning skiljer sig på flera punkter från Åkesson och Karlsson. Gustav Kasselstrand är välutbildad, berest och språkkunnig. Karlsson är mer av en småländsk stugsittare som på sin höjd tagit sig över sundet för att hälsa på Pia Kjærsgaard", skriver Ehn på vänstersajten Nyheter24 och fortsätter:
"William Hahne är fallskärmsjägaren som knutit till sig kompetenta näringslivstoppar och vältaliga akademiker i sin nya styrelse i SD Stockholm. Åkesson som inte ens gjort värnplikten omger sig helst med ja-sägare. De unga SDU-arna ger inte bara partiledningen mindervärdeskomplex, de upplevs också som ett reellt hot mot deras maktpositioner."
