Libyen vad ett av Afrikas rikaste och mest framgångsrika länder fram till att Nato-styrkor 2011 hjälpte jihadister ta över det.
Så kallade rebeller tog kontroll över landet efter att tidigare diktatorn Muammar al-Gaddafi sodomerats till döds med en kniv under Nato-attackerna.
Sedan dess har Libyen präglats av splittring, kaos och våld.
Ett av de länder Nato-länder som bombade Libyen var Norge, som bidrog med F16-stridsplan och släppte närmare 600 bomber över landet, eller 10 procent av Natos anfall.
Men Norge hade "mycket begränsad kunskap om Libyen" när man anslöt sig till den Nato-ledda koalitionen, visar en statlig rapport ledd av tidigare utrikesminister Jan Petersen.
"I sådana situationer är beslutsfattare ofta beroende av information från media och andra länder", står det i rapporten.
Libyenrapporten har nu fått norska politiker att ångra anfallet.
– När man tittar på vad som hände därefter, med Libyen som en grogrund för terrorism, är det här inte ett beslut att vara stolt över, säger tidigare Centerpartiledaren Liv Signe Navarsete.
Morten Boas vid Norwegian Foreign Policy Institute säger till RT att den nya informationen är "ganska smärtsam" för landets politiker.
Han menar att rapportförfattarna uttrycker ånger över beslutet att anfalla Libyen eftersom de inte förstod vad resultatet skulle bli.
Han bekräftar också att andra länder inte brydde sig om så kallade mänskliga rättigheter, utan bara var ute efter att byta regim i landet.
– De andra nyckelaktörerna såg bortom det humanitära resonemanget och var i grund och botten intresserade av regimskifte, att bli av med Gaddafi. Jag tror inte nödvändigtvis att alla norska politiker verkligen förstod detta, förklarar han för RT.
