Rädda hönor ger nya svar om psykiska sjukdomar

Publicerad 9 januari 2016 kl 08.43

Vetenskap. Genom att granska rädslobeteendet hos korsningar av vilda och tama höns har forskare identifierat gener som påverkar schizofreni och bipolär sjukdom hos människa.

Dela artikeln

Domesticering, tämjandet av vilda djurpopulationer till husdjur, har förändrat väldigt många ärftliga egenskaper. En tidig förändring var troligen ett minskat rädslobeteende.

Tamhöns är till exempel mindre lättskrämda än deras vilda urmoder, det röda djungelhönset. Den skillnaden måste ha varit viktig för domesticeringen – höns som var mindre rädda för människor klarade sig bättre i en ”mänsklig” omgivning.

För att kartlägga vilka genregioner som påverkar detta utförde forskare vid Linköpings universitet ett omfattande experiment. Vilda djungelhöns och tama värphöns korsades i många generationer. Avkomman, 572 individer, placerades i en "open field-arena" – en klassisk testmiljö där rädda djur håller sig till väggar och hörn medan de kaxigare går runt och undersöker omgivningen.

– Man behöver stora försökspopulationer, eftersom beteendet påverkas av många genetiska varianter med enskilt små effekter, säger Dominic Wright, forskare i beteendegenomik och ledare för studien som publiceras i tidskriften Genetics.

Forskarna registrerade beteendena hos hönsen och gjorde en genetisk kartläggning, en statistisk metod att koppla individers egenskaper till genetiska varianter.

Den delen kombinerades med en analys av genuttrycket i hjärnans hypothalamus, det vill säga hur mycket olika gener är ”påslagna”. Hypothalamus är ett område i hjärnan som styr hormonsignaleringen mellan hjärnan och kroppens olika organ.

Till slut hade forskarna lyckats hitta tio gener som starkt associerades till variationen i hönsens rädslobeteende. Fortsatta undersökningar visade att fyra av generna överensstämde med existerande data från samma sorts beteendestudier på möss. Dessutom kunde tre av dem länkas till motsvarande gener hos människa, två som associerats till schizofreni och en till bipolär sjukdom.

– Det verkar som om generna för rädsla under evolutionens gång har konserverats hos de här så olika djurarterna. Vi borde alltså kunna använda vår hönsmodell för att förstå bakgrunden till ångest och rädsla hos människor, säger Dominic Wright i ett pressmeddelande.


Vetenskap

Stor svensk studie bekräftar fördomar. Höjda bidrag får bidragstagare att skaffa fler barn istället för att skaffa ett arbete, visar en undersökning från Inspektionen för socialförsäkringen.0 Plus

Coronavaccin

Greps av polis efter gärningen. Erkänner allt – anser att vaccinet är livsfarligt.0 Plus

Nyheter från förstasidan

Media: Ryskt fartyg kan ha gått på grund med flit

"Det troligaste är att det här är ett led i ett hybridkrig". Men Kustbevakningen har svårt att köpa Aftonbladets senaste ryssteori.0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Pratar om fred – men hur blir det? Utrikespolitiskt är Le Pens parti ett oprövat kort.0 

Guldregn över Paideia i ny budget. "Kan bidra till att stärka kunskaperna om den judiska minoriteten i Sverige".0 

Mer från Vetenskap

Rytm och musik kan stärka hjärnan

Nya studien.. Ronnie Gardiner-metoden kan bidra till rehabilitering.0 

Därför är spindeltråd så stark

Segaste fibret som vi känner till.. Nu har svenska forskare kartlagt hur det skapas.0 

Över 200 namn ändras. "En permanent utradering av rasistiska uttryck från den botaniska nomenklaturen."0 

Vetenskap

Lyckad uppsändning av Europas nya rymdraket. Ariane 6 lyfte för första gången.0 

Kultur

Jordås kopierade hela sin Palmeteori från dansk bok. Plankade hela sakinnehållet – nu hyllas han i media.0 

Rasande tittarstorm mot nya Saltkråkan. Starka reaktioner på första bilderna från nyinspelningen.0