Ronnie Gardiner-metoden är utvecklad av och uppkallad efter jazztrummisen Ronald "Ronnie" Gardiner, född 1932 och under många år bosatt i Sverige.
Metoden används inom rehabilitering i Sverige och internationellt, men det har saknats en samlad vetenskaplig bild av eventuella funktionsförbättringar när metoden tillämpas, och hur ledare och deltagare uppfattar den.
I den nu aktuella studien, publicerad i tidskriften Disability and Rehabilitation, görs en kartläggning av i vilka syften Ronnie Gardiner-metoden används inom hälso- och sjukvård. Studien utforskar också metodens tänkbara fördelar.
Att metoden i praktiken tillför glädje hos utövarna i en ofta tuff livssituation med långvariga rehabiliteringsbehov är det dock ingen tvekan om, menar Petra Pohl, fysioterapeut och universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och ansvarig för studien.
Hon har forskat på metoden i över femton år och tidigare utvärderat den för personer med Parkinsons sjukdom och stroke. De tidigare studierna visade att metoden uppskattas just för sin lekfullhet och trevliga inramning med uppiggande musik, och ett socialt sammanhang i en grupp.
– Det här är en lustfylld metod som väcker intresse, och något som avviker från det vanliga. Den utmanar både tankeförmåga och motorik samtidigt, säger Petra Pohl i ett pressutskick.
Metoden bygger på rytm och rörelser, som handklappningar och fotstamp, utifrån ett tvåfärgat notsystem där vänster kroppshalva följer röda noter och höger halva blå noter i kombination med att munnen formar rytmiska ljud. Mycket sätt på prov samtidigt: motorik, rytmkänsla, simultankapacitet, koordination, minne, uthållighet med mera.
Det som framgår av den aktuella översiktsstudien, vars syfte är att ge en bild av resultat från tidigare publiceringar på området, både kvantitativa och kvalitativa studier, är att Ronnie Gardiner-metoden skulle kunna fungera som ett värdefullt tillägg till traditionell neurologisk rehabilitering.
Bäst belagda är de potentiella fördelarna vid strokerehabilitering medan resultaten från övriga sjukdomstillstånd inte är lika övertygande. Av de 23 studier som inkluderades i översikten var flertalet inte referentgranskade och tillskrivs därmed inte samma tyngd.
Av de kvalitativa studier som ingår framgår det att Ronnie Gardiner-metoden uppfattas som både utmanade, motiverande och njutbar för deltagarna, och många upplevde bättre återhämtning och livskvalitet.
– Metoden har nått en internationell arena, och det finns mycket som talar för att den kommer att användas mer inom rehabiliteringssammanhang i framtiden. Därför är det viktigt att den studeras, framför allt i kontrollerade studier, för bättre validering, säger Petra Pohl.
