Domstolen har efter en så kallad lagprövning funnit att beredningen av lagförslaget i den del det avser sänkt beviskrav för identitet varit så bristfällig att lagstiftningen i denna del "inte får tillämpas". I stället gäller det normala beviskravet som innebär att identiteten måste vara klarlagd.
Den nya så kallade gymnasielagen som trädde i kraft den 1 juli 2018 och som ger ensamkommande "flyktingbarn" utan asylskäl rätt att stanna i Sverige för att gå i gymnasiet eller en yrkesutbildning, är så dålig att delar av den inte får tillämpas i svensk domstol.
Det slår Migrationsdomstolen fast i ett domslut idag. Detta gäller det sänkta identifieringskrav som regeringen lade till.
Målet handlar om en ung asylsökande man från Irak, som kom till Sverige 2015. Hans uppgivna ålder har inte ifrågasatts, vilket innebär att anses ha varit ett barn när han kom till Sverige men vuxen när Migrationsverket i slutet av 2017 avslog hans asylansökan.
I övrigt har han inte bedömts ha gjort sin identitet sannolik. Mannens asylskäl har inte ansetts vara tillräckliga för att grunda ett skyddsbehov och inte heller har synnerligen ömmande omständigheter ansetts föreligga.
Då mannen kommit in med en ansökan om uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen, hade domstolen också att pröva denna fråga.
"Migrationsdomstolen anser i domen att bristerna i beredningen är sådana att bestämmelsen om sänkt beviskrav inte får tillämpas. För uppehållstillstånd med stöd av gymnasielagen krävs därför att den asylsökande klargör sin identitet. Eftersom mannen inte gjort detta, avslogs hans överklagande", skriver domstolen i ett pressmeddelande under fredagsmorgonen med rubriken "Migrationsdomstolen tillämpar inte den så kallade gymnasielagen".
Domslutet är alltså ett svårt bakslag för den redan hårt kritiserade lagen, som trädde i kraft bara för några dagar sedan. "Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas", har Lagrådet tidigare skrivit i sin kritik.
– Det ursprungliga lagförslaget möttes av omfattande kritik och ifrågasättande från flera tunga remissinstanser. Den ändring i förslaget som regeringen då gjorde är väsentlig och avviker från den tydliga och etablerade ordning som gällt under lång tid. Förslaget borde därför ha skickats på ny remiss, säger chefsrådman Fredrik Löndahl idag.
– I propositionen saknas en analys av hur förslaget förhåller sig till Sveriges åtaganden inom Schengensamarbetet och det finns även oklarheter kring hur ett grundat ställningstagande ska kunna göras i en vandelsprövning när identiteten är oklar. Detta understryker ytterligare behovet av beredning, fortsätter han.
