Kvinnan anser att Ukrainas regering är skyldig till hennes 23-åriga dotters död. Ett flertal andra tyska medborgare uppges förbereda liknande stämningsansökningar till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Klagomålet bygger på att Ukraina i samband med att striderna rasade i landets östra del borde ha stängt av denna sektor av sitt luftrum för civil luftfart. Kiev lät enligt mamman bli att vidta försiktighetsåtgärder då man inte ville gå miste om de pengar man tjänar på att ta ut avgifter för genomflygning av utländska plan.
Vid den tidpunkt, den 17 juni i år, då MH17 kraschade i den rebellkontrollerade delen östra Ukraina passerade cirka 700 flygplan ukrainskt territorium varje dag, vilket enligt Nyhetsbanken gav Ukraina miljontals dollar i månaden i intäkter.
När katastrofen ägde rum hade separatister och ukrainska ordningsmakter krigat i tre månader. Ändå förblev internationella flygkorridorer oförändrade, och det var först efter flygkraschen som Kiev stängde av luftrummet för passagerartrafiken – efter att ha anklagat rebellerna och Ryssland för att ha skjutit ned planet.
– Genom att hålla sitt luftrum öppet för transitering med flyg från andra länder, måste staten garantera säkerheten för de flygningarna. Om detta är tillfälligt omöjligt betyder det att landet bör stänga sitt luftrum, säger Elmar Giemulla, som är professor i luftfartsrätt och advokat för den anhöriga kvinnan, till nyhetsbyrån AFP.
Vad som hände med MH17 utreds nu av en nederländsk haverikommission. I den preliminära undersökningen påstås planet ha spruckit i luften på grund av strukturella skador till följd av utomstående påverkan från "ett stort antal högenergiobjekt”. Det har dock hittills inte retts ut vad för slags objekt det handlar om. När den slutgiltiga rapporten ska offentliggörs är inte heller klart.
Samtliga 298 passagerare ombord på MH17 dog i kraschen i juni.