Svenska elever i både årskurs 4 och 8 har förbättrat sina resultat i matematik sedan 2019, visar den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2023.
I naturvetenskap presterar de svenska eleverna dock på samma nivå som i föregående mätning 2019.
En intressant aspekt av mätningen är att man även jämfört resultat mellan olika länder när det gäller elever som saknar invandrarbakgrund.
Det visar sig då att de elever i Sverige som har svenska som modersmål – trots larmen om den svenska skolans specifika förfall – presterar bättre än sina finska och norska motsvarigheter.
Bäst i den vita världen
"HERREGUD", konstaterar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren i ett inlägg på X där han uppmärksammar resultaten.
2019 var vi lika bra som Finland i snitt. Nu är vi BÄST.
— Gabriel Heller Sahlgren (@ghellersahlgren) December 4, 2024
I själva verket har de infött svenska eleverna i årskurs 8 nu det bästa resultatet i matematik och NO i hela den vita världen.
Nu blir Filippa Mannerheim och lärartwitter arga igen. Elaka Gabriel med sin obekväma fakta...
I Sverige ägnar vi oss faktiskt bara åt ✨önsketänkande✨, allt annat är ondska. https://t.co/GDZEdHqFph— MEMIS (@MemIngenjoeren) December 4, 2024
I rapporten fastslås att elevers invandrarbakgrund har fortsatt betydelse för resultaten och att denna betydelse är oförändrad sedan TIMSS 2019.
På det stora hela är de svenska matematikresultaten i årskurs 4 de högsta sedan Sverige började delta med den årskursen i TIMSS 2007. För eleverna i årskurs 8 har matematikresultaten stadigt ökat sedan 2011, då Sverige hade som lägst resultat. I TIMSS 2023 är resultatet högre än vad de varit någon gång under 2000-talet. Elever i Sverige presterar nu på genomsnittet för de deltagande EU- och OECD-länderna i årskurs 4 och över genomsnittet i årskurs 8.
– Det går inte att utifrån den här studien slå fast vad utvecklingen beror på, men vi kan konstatera att en rad satsningar har gjorts på matematiken, säger Anna Castberg, chef för analysavdelningen på Skolverket.
Resultaten i de internationella studierna TIMSS och PISA har över tid i stort följt varandra, trots att proven är lite olika konstruerade. I den senaste PISA gick dock matematikresultatet ner för 15-åringarna – den mätningen gällde dock en två år äldre årskull och skedde i nära anslutning till pandemin.
Under de senaste åren har elevers genomsnittliga resultat på TIMSS-provet i de deltagande nordiska länderna blivit mer lika. Det är särskilt tydligt i matematik, där de övriga nordiska ländernas resultat är försämrade eller oförändrade, samtidigt som de svenska resultaten har förbättrats.
I naturvetenskap har den svenska trenden varit mer stabil över tid, särskilt i årskurs 4 där resultaten är på samma nivå som 2007. I årskurs 8 är resultaten på samma nivå som 2003. Precis som i förra TIMSS-mätningen presterar de svenska eleverna bättre än EU- och OECD-genomsnittet i naturvetenskap.
Pojkar presterar i genomsnitt bättre än flickor i matematik i TIMSS 2023 medan det inte finns någon resultatskillnad mellan könen i naturvetenskap. Men pojkarna har haft en bättre resultatutveckling relativt flickorna i både matematik och naturvetenskap jämfört med 2019. Detta är ett generellt mönster för många av de deltagande EU- och OECD-länderna i TIMSS 2023.
