Inflationen i västvärlden kommer efter att centralbankerna kraftigt ökat penningmängden och pumpat in bidrag i storföretag för att rädda börsen under coronapandemin.
I Sverige har dock makthavarna, inklusive ministrar, börjat skylla de höga matpriserna på butikskedjorna. Man hävdar att de svenska priserna sticker ut och att Ica och andra företag måste ha smyghöjt sina priser för att tjäna pengar.
Jämförelsen i den nya rapporten visar dock att Sverige inte skiljer sig från genomsnittet för euroländerna om man tittar på hela den undersökta perioden. Men utvecklingen skiljer sig tidvis mellan olika länder under delar av perioden.
– Under andra halvan av 2022 var prisökningarna i Sverige något högre än genomsnittet i euroländerna och i slutet av 2022 avtog prisökningstakten i Danmark och Finland medan priserna i Sverige och de flesta andra euroländer fortsatte uppåt, säger Fredrik Wilhelmsson, föreståndare vid Agrifood Economics Centre vid Ekonomihögskolan, i ett pressutskick.
I rapporten diskuteras även möjliga orsaker till att prisökningarna på livsmedel kan skilja sig mellan länder inom EU trots en inre marknad och en gemensam jordbruks- och handelspolitik. Skillnader i prisökningstakt för livsmedel mellan EU-länder kan uppstå på grund av exempelvis skillnader i konkurrens i livsmedelskedjan, importkostnader, energikostnader i livsmedelsproduktionen och nationell politik.
Under 2022 har Sverige mött förhållandevis höga importkostnader till följd av kronans försvagning.
– Den stora ökningen av svenska importpriser sammanfaller med en försvagning av kronan. Det har alltså blivit dyrare att importera livsmedel till Sverige. Dyrare import jämfört med andra EU-länder har sannolikt bidragit till den höga prisökningstakten i Sverige under andra halvan av 2022, säger Fredrik Wilhelmsson.
