Först meddelade den svenska regeringen att det skulle skapas "tiotusentals nya jobb" och att kostnaden på 5,4 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter därför i princip skulle täckas. Därefter tvingades man backa från det påståendet, och hävdade istället att branschens efterfrågan på högre vinstmarginal varit avgörande för beslutet att sänka momsen.
"När vi nu sänker restaurang-och cateringmomsen... så skapar vi förutsättningar för dessa företag att öka marginalerna", skrev den 28-åriga näringsministern Annie Lööf (C) nyligen på sin blogg.
Frankrike sänkte 2009 restaurangmomsen från 19,6 till 5,5 procent efter påtryckningar från näringslivet. När den svenska regeringen införde sänkt krogmoms var det Frankrike man framhöll som exempel.
Nu visar det sig dock att sänkningen inte blivit den kassako för den franska staten som man hoppats. Istället ledde momssänkningen till 27 miljarder kronor årligen i uteblivna skatteintäkter. Av denna anledning har Frankrike nu beslutat att åter höja krogmomsen.
