I slutet av förra året var inflationen utan energipriser fortfarande låg. Men under året har inflationen ökat kraftigt och spridit sig brett i ekonomin.
– Idag stiger i stort sett alla priser i Sverige, och det snabbt, sade Stefan Ingves i finansutskottet.
För att dämpa den höga inflationen har Riksbanken höjt styrräntan tre gånger i år och direktionens prognos är att den kommer att behöva höjas ytterligare det närmaste halvåret.
– Inflationen är alldeles för hög, och då måste vi agera med penningpolitiken. En högre styrränta dämpar den ekonomiska aktiviteten. Om vi inte agerar nu skulle det leda till ännu mer kännbara och negativa effekter längre fram. Nu prövas inflationsmålspolitiken, sade Stefan Ingves.
Han pekade samtidigt på den stora osäkerheten i Riksbankens prognoser och nämnde i sammanhanget det höga elpriset, det geopolitiska läget och samspelet mellan finans- och penningpolitiken på olika håll i världen.
– Om förutsättningarna ändras behöver vi anpassa penningpolitiken efter det. Vi gör det som krävs för att inflationen ska komma tillbaka till målet igen.
Samma budskap inskärpte Per Jansson:
– Vi kommer att få ner inflationen till målet – det är ett löfte, inte en prognos.
Men han underströk att det finns bättre och sämre vägar dit.
– Bäst blir det givetvis om det går att föra tillbaka inflationen till målet med relativt försiktiga räntehöjningar. Det är också vad som ligger i vår prognos, där styrräntan toppar på 2,5 procent. Men mycket beror också på vilket stöd en sådan utveckling får av pris- och lönebildningen och utformningen av finanspolitiken.
Inflationsmålet har bidragit till en god ekonomisk utveckling i Sverige, enligt Per Jansson, som bland annat pekade på att reallönerna ökat drygt tre gånger snabbare per år sedan inflationsmålet infördes 1995, jämfört med perioden 1970-1994.
– Inflationsmålet är värt att försvara och jag hoppas att vi med gemensamma krafter kan hjälpas åt med det.
