Virologen Birger Sørensen är ett relativt välkänt ansikte i Norge. När svininfluensan härjade 2009 intervjuades han flitigt i media för sitt arbete med att ta fram ett vaccin. Under ebolaepidemin i Västafrika 2014 blev han återigen medieaktuell när han kommenterade virusutbrottet och han har även uppmärksammats för sin forskning om HIV.
När coronapandemin började svepa över världen i början av året slog sig Sørensen ihop med den brittiske onkologen Angus Dalgleish och statistikern Andres Susrud för att forska om det nya viruset. Deras första rapport, som handlar om hur viruset knyter till receptorer hos människor, publicerades i maj i år av Quarterly Reviews of Biophysics Discovery.
– Vi ville publicera en avhandling om vaccin, betydelsen av att ta fram ett säkert vaccin, och att man kan göra det, berättar Birger Sørensen för FriaTider.
Men när forskargruppen skrivit klart sin andra studie, som handlar om virusets ursprung, så tog det stopp. Ingen av de referentgranskande vetenskapliga publikationer som de vände sig till ville publicera den.
Studien har den iögonenfallande rubriken "The Evidence which Suggests that This Is No Naturally Evolved Virus" – Beviset som tyder på att detta inte är något naturligt utvecklat virus. Sørensen, Dalgleish och Susrud är nämligen övertygade om att coronaviruset kommer från ett laboratorium.
– Det pågår forskning på coronavirus på många platser i Kina, på många platser i USA och i Australien, påpekar Sørensen.
– Jag tror bestämt att det spridits genom en olycka. Amerikanska myndigheter genomförde en inspektion i Wuhan 2018 då det beskrevs som ett risklabb.
Den norske virologen betonar att det finns belagda fall där virus läckt ut från laboratorium, och att det därför inte är särskilt kontroversiellt att påstå att även detta virus kan ha det ursprunget.
– Det är många laboratorium som klantat sig och släppt ut virus av misstag. Det ursprungliga Sars-viruset släpptes ut från Singapore, säger han syftandes på en incident i november 2003.
– Det finns många exempel på att virus läckt ut från klass 3- och klass 4-laboratorium. Jag tror att coronaviruset läckte ut så tidigt som andra halvan av augusti, början av september 2019. Det är mycket som tyder på det.
Birger Sørensen menar att bland annat coronavirusets uppbyggnad, och att det så snabbt började spridas mellan människor, tyder på att det inte kommer från djurriket. Istället tror den norske forskaren att det snarare indikerar att viruset redan anpassats för människor, genom att många laboratorier forskar på virus på mänskliga celler.
Han vänder också på den kritik som finns mot påståenden om att coronaviruset kommer från ett laboratorium, som går ut på att det saknas belägg för det, genom att påpeka att ingen heller lyckats bevisa att det kommer från naturen.
– Det är ingen som ifrågasätter att det måste bevisas att viruset kommer från naturen. Man måste bevisa att det kommer från naturen, annars kommer det från ett laboratorium, säger han.
Samtidigt understryker Sørensen att det finns gott om vetenskapliga avhandlingar som handlar om hur virus skapas på konstgjord väg i laboratorium.
– Det har publicerats väldigt mycket forskning, flera hundra artiklar mellan 2015 och fram till mitten av 2019, som dokumenterar att man kan skapa dylika virus och att man vet vilka egenskaper de har, säger han.
Kritiken mot Sørensen har bitvis varit väldigt hård. Kristian Andersen, professor i immunologi och mikrobiologi vid forskningslaboratoriet Scripps Research i Kalifornien, har avfärdat Sørensens rapport som "fullständigt nonsens, obegriplig och inte ens i närheten av vetenskaplig". Omdömet fällde han innan rapporten ens offentliggjorts.
Att det finns ett så starkt motstånd mot studier där forskningslaboratorierna pekas ut som syndabockar tror Birger Sørensen beror på att det finns starka intressen i att inte allmänheten ifrågasätter hur forskningen bedrivs.
– Det vetenskapliga samfundet vill inte gärna diskutera frågor som kan hindra framtida virusforskning, säger han.
– Virusforskning är ett stort ämne. Vissa forskar på coronavirus. Andra forskar på influensa. I synnerhet Kina har god tillgång till och ägnar sig åt sådan forskning.
Sørensen betonar att det finns väldigt många olika syften med att forska om virus, och att inte alla handlar om att stoppa sjukdomar och pandemier.
– Att det finns en aspekt av att kunna använda sådana virus som vapen ska man inte utesluta, säger Birger Sørensen.
