I sin debattartikel inleder Baylan med att "Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i akademin, bara då kan båda könens kompetens tas till vara fullt ut." Därefter följer en lång rad krav på hur genusmedvetna universitet skall försvåra forskningsarbetet för forskare av det ena könet, för att lämna mer plats åt forskare av det andra.
Kvinnor är sedan länge i majoritet bland studenterna men i klar minoritet bland professorerna. Inom teknik och naturvetenskap pekar rentav prognoser på att andelen kvinnliga professorer tenderar att minska. För den turkiske socialdemokraten finns ingen tanke på att detta kan vara ett resultat av mäns och kvinnors frivilliga yrkesval. För honom är förhållandena helt oacceptabla. Det är således inte som man kan tro, att lärosätenas genus- och jämställdhetssatsningar har varit meningslösa och missriktade. Tvärtom utropar Baylan - de har inte räckt till och måste intensifieras.
Ett nytt kvalitetsbegrepp
Boten mot den skeva könsfördelningen i universitetens lärarrum är att "utveckla kvalitetsbegreppet". Baylan framhållet att "vad som betraktas som vetenskaplig kvalitet varierar stort mellan discipliner och bedömare". Särskilt allvarliga är de s.k. excellenssatsningarna - genom "den snäva definitionen av excellens" har dessa gynnat manliga forskare. Därför vill den turkiske socialdemokraten "skärpa instruktionerna" för de tre statliga forskningsråden.
För Baylan, som är socialdemokraternas skolpolitiska tales-person och medlem av Krigsdelegationen, är den skärpta feminismen mycket brådskande "för det svenska samhällets utveckling och konkurrenskraft". När det gäller excellensen inom genusvetenskaplig och feministisk forskning torde de svenska lärosätena redan idag kunna hävda sig väl internationellt, som framgår av Fria Tiders axplock av forskningsbedrifter i rutan till höger.