Varnhem med klosterruinen och den stora kyrkan är en av Västergötlands mest historiskt värdefulla miljöer. Anledningen till att klostret byggdes just här var den donation som ”fru Sigrid”, en kvinna från den västgötska aristokratin, gjorde när storgården Varnhem skänktes till munkarna omkring 1150.
Här bedriver Västergötlands museum sedan 2005 ett arkeologiskt forskningsprojekt kallat "Varnhem innan munkarna kom". En kyrkogrund med omgivande begravningsplats har grävts ut och resultaten ger en helt ny bild av Västergötlands kristnande. Dateringarna av gravarna är sensationellt tidiga.
− Det är fantastiskt spännande att vi har funnit kristna gravar från vikingatiden som visar att religionsskiftet i området skedde redan under 900-talet, säger Maria Vretemark, projektledare vid Västergötlands museum i ett pressmeddelande.
Den första kyrkan i Varnhem var av trä, men den ersattes snart av en stenkyrka. Här finns bevarade stenväggar från cirka 1030-1040-talen – de äldsta vi känner till i Skandinavien norr om Danmark. Att bygga i sten var en helt ny teknik i området. Endast de allra rikaste och mäktigaste hade råd och möjlighet att genomföra ett sådant projekt i Västergötland på 1000-talet.
Nu har arkeologerna inlett årets utgrävning vid den 1000-åriga kyrkoruinen i Varnhem. Under två veckor är utgrävningsområdet fullt med ett 50-tal arkeologistudenter från Göteborgs universitet som ska tränas både i arkeologisk dokumentation och i att guida och berätta om fynden för de många besökarna som kommer hit.
− Det är en häftig upplevelse för studenterna att få vara med och gräva på en av de arkeologiskt mest spännande platserna i Sverige, säger forskaren Tony Axelsson, ansvarig för fältkurserna på Göteborgs universitet.
