Både konsumentpriser och lönenivåer ökar kraftigt i USA, samtidigt som avkastningen på amerikanska statspapper drar iväg till den högsta ökningstakten för ett årsskifte på 20 år, skriver Yahoo Finance.
Den tioåriga statsobligationen ger nu en avkastning på 1,75 procent, vilket visar att marknaden utgår från att Fed kommer tvingas genomföra en räntehöjning tidigare än planerat, redan i mars.
– Fed har bytt penningpolitiskt fokus från att uppnå full sysselsättning till att ta sig an inflationen, säger Rob Waldner, chefsstrateg för fasta inkomster på Invesco, till Bloomberg.
– De kommer att agera och vara mer aggressiva i år. Vi förutsätter att räntan kommer att öka och att den tioåriga [räntan på statsobligationer] kan nå en bit över 2 procent under det första kvartalet.
Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, säger till Dagens industri att det nu finns möjlighet att Feds stödköp av värdepapper upphör redan nästa månad.
– Det skulle i så fall öppna för en räntehöjning så tidigt som i mars. Marknaden är redan inne på den linjen, konstaterar han.
För europeisk del innebär ett sådant scenario att ECB och även den svenska Riksbanken kommer att tvingas genomföra räntehöjningar, trots att stora väljargrupper i synnerhet i Sverige är tungt investerade på den kraftigt övervärderade bostadsmarknaden.
Sveriges nya roll som en bolånedriven ekonomi har blivit värre under pandemin, när fler fått låna billigt och när det tidigare industrilandet lagt om kursen ytterligare mot en mindre produktionsfokuserad och mer spekulationsorienterad ekonomi.
"Bostadspriserna har fortsatt att stiga kraftigt och är fortfarande övervärderade och hushållens skuldsättning, som främst består av bolån, fortsätter att öka", konstaterade Finansinspektionen i höstas i en skrivelse till den Europeiska systemrisknämnden ESRB.
Riksbanken tänker dock inte följa sina internationella systermyndigheter och sätter än så länge bolånetagarna i första rummet. Enligt myndighetens så kallade räntebana ska en första höjning av reporäntan ske först i slutet av 2024.
