– Riskerna är högre nu och kommer att vara högre längre fram än vad de har varit tidigare. Och då är den stora elefanten i rummet den svenska bostadsmarknadens funktionssätt, eller snarare avsaknad av funktionssätt, konstaterar han i en videoföreläsning på den egna myndighetswebbplatsen Riksbanken Play.
Behovet av reformer inom bostads- och skattepolitiken kvarstår och om sådana inte genomförs i den utsträckning som krävs ökar behovet av makrotillsynsåtgärder, enligt Ingves.
Även fastighetsföretagens skulder och räntekänslighet har ökat och utgör ett problem enligt Riksbanken, som uttrycker en oro över detta i sin senaste stabilitetsrapport.
Därtill har de svenska hushållens skulder fortsatt att växa snabbare än deras disponibla inkomster.
"För högt skuldsatta hushåll och företag kommer högre räntor att bli kännbara. Det finns även risk för stora prisfall på reala och finansiella tillgångar i ljuset av högre räntor och dämpade tillväxtutsikter", skriver Riksbanken.
Stefan Ingves efterlyser nu reformer i form av återinförd fastighetsskatt och avskaffat ränteavdrag. Han vill även se förändringar av den riskutsatta ordningen för hur nyproduktion av bostadsrätter säljs i Sverige.
– Det här har dokumenterats och pratats om i decennier så här finns inga större nyheter. Det hade varit bra om det här hade gjorts tidigare, när räntorna var ännu lägre än vad de är nu, men nu är inte det fallet. Och det innebär att om man inte genomför reformer längre fram så ökar sannolikheten att man måste lappa och laga inom makrotillsynsområdet, säger Ingves och nämner reglerna om bolånetak och kvar-att-leva-på-kalkyler som exempel.
Från politiskt håll är dock intresset svalt. Bara Vänsterpartiet vill i nuläget se över ränteavdragen, som av partiet beskrivs som en ren subvention till den lite bättre ställda medelklassen.
Ränteavdragen kostar skattebetalare utan bolån drygt 30 miljarder kronor per år.
