Den gröna faran

Av Lars-Olof Andersson den 4 juni 2013 kl 20.24

Miljopartiet/CC-BY-NC-ND

Många ser fram emot valet 2014, eftersom Sverigedemokraterna med all sannolikhet kommer att gå framåt rejält. För landet Sverige behöver dock de kommande åren inte innebära någon ljusning. I den senaste opinionsundersökningen fick vänsterblocket nästan egen majoritet och landets farligaste parti, Miljöpartiet, hamnar kring 10 procent. Vill man vara elak, och det vill man ju ibland, kan man sammanfatta Miljöpartiets politik med att allt ska bli sämre.

Partiet vill införa sex timmars arbetsdag. Syftet är tydligen inte bara att folk skall få mer ledig tid, utan också att inkomsterna ska sjunka så att vi konsumerar mindre och därmed sliter mindre på planeten. Vår lilla landyta här uppe in norr ska alltså gå bakåt för planetens skull, medan alla andra länder gör vad de kan för att få så god tillväxt som möjligt. Jag tror att Åsa Romson skulle få det mycket svårt att sälja in den här tanken i till exempel Indien eller Kina.

Vidare vill man straffa bilister och transportföretag ekonomiskt, trots att vi är ett land med relativt stora avstånd och många människor i glesbygd. Ytterligare en strävan att sänka Sveriges ekonomi och konkurrenskraft alltså.

I partiets politik hittar vi förstås många fler dumheter och på toppen av allt kommer då det här kravet på fri invandring. Jag är uppriktigt nyfiken på hur de egentligen tänker sig att allt detta ska gå ihop. Jag skulle vilja ha ett utförligt svar från Åsa Romson, som inte innefattar "alla människors lika värde", "mångfald berikar oss" eller något annat trams. Hur tror hon att det kommer att gå med miljöarbetet när man sänkt ekonomin och fyllt landet med folk från Afrika och Mellanöstern?

Åsa Romson är en farlig person. Hon verkar kunnig och engagerad när hon talar om miljöfrågor, men andra områden verkar hon inte förstå eller bry sig om. Expressen har för närvarande en serie där man intervjuar partiledarna. Den har faktiskt varit ganska bra, med pålästa utfrågare och hårda frågor. Idag har turen kommit till just Åsa Romson. Man kan förstås inte ifrågasätta partiets migrationspolitik, eftersom det skulle antyda en kritisk hållning till vår statsreligion, men vissa andra frågor och svar är ändå avslöjande.

När Expressen konstaterar att Miljöpartiet i sin skuggbudget för 2013 vill införa en lastbilsskatt på 14 kronor milen, vilket skulle leda till 210 000 kronor per år i kostnad för en ensam åkare, svarar Romson att tung transport i dag inte "bär sina miljökostnader" men tillstår att Miljöpartiets åtgärdsförslag måste "utredas innan det kommer att genomföras i skarpt läge".

När Expressen påpekar att hon inte har svarat på frågan, och konstaterar att ett litet åkeri med fem eller top bilar får miljoner i extra kostnader, så blir det tragiskt uppenbart att Romson inte riktigt vet vad hon pratar om. Effektivisera transporterna?

"Vi kommer att göra lastbilstransporter i Sverige dyrare, så är det ju. Det kräver att man effektiviserar sina transporter. De bolag som hittar effektiva transportlösningar, som till exempel kör en lastbil i stället för två i dag, eller som samlastar så att det blir en transport i stället, de kommer att tjäna på det här systemet."

Därefter konstaterar Expressen att en familj med två barn kommer att få betala 880 kronor mer för att resa till Luleå tur och retur med Miljöpartiets nya skatt. En resa som med tåg tar mellan 19 och 25 timmar enkel väg. Är det verkligen rimligt att de ska resa så länge?

Romson svarar att det inte är "vår politik", utan att "vår politik är ju att det ska gå snabbare (!) att ta tåget".

Miljöpartiet kan mycket väl komma att ingå i en regering efter 2014. Vi får nog räkna med ytterligare några års förfall, innan svenska folket vaknar och vi kan vända skutan rätt.


Ledarbloggens twitterfavoriter

Ledarbloggen twittrar

Välkommen

Här bloggar Sveriges rakaste höger om aktuella frågor ur ett frihetligt konservativt perspektiv. Ledarna är signerade, antingen med namn eller pseudonym, medan tidningens officiella linje framgår av våra huvudledare. Bloggens op-eds ska ge utrymme för externa perspektiv och ibland läsvärd kritik.

Ledarbloggens webbsvep