Trots att det finns många olika sätt att undersöka hur hönor mår, råder viss osäkerhet kring hur väl olika metoder verkligen reflekterar stress och välfärd.
Husdjursagronom Malin Alm undersökte och jämförde därför ett stort antal av dessa välfärdsmetoder i sin doktorsavhandling. Hon studerade bland annat hur metoderna fungerade när hönorna blev utsatta för olika påfrestande situationer, och till exempel hur olika sorters foder, hönornas ålder och tid på dygnet kunde påverka resultaten.
– Vid en relativt kortvarig stress ökade mängden stresshormon i gödseln och i äggen. Antalet ägg med olika avvikelser på äggskalen ökade och förhållandet mellan olika typer av vita blodkroppar i blodet förändrades. På längre sikt avspeglades hönornas välmående väl genom skillnader i hönornas befjädring samt i hur rädda hönorna var, men också i antalet ägg med avvikelser på skalen, säger Malin Alm i ett pressmeddelande.
Ägg med lite "knöligt" skal på toppen var en särskilt intressant avvikelse som tidigare inte undersökts. En ökad andel ägg med knölig topp registrerades dels efter det att hönorna hade utsatts för en kortvarig stress, dels i grupper av hönor som på längre sikt uppvisade sämre välfärd enligt andra metoder.
– Därmed är det möjligt att andelen ägg med knölig topp skulle kunna fungera som en billig och lättanvänd välfärdsmetod som kan användas utan att störa hönorna, säger Malin Alm.
