Det var sommaren 2008 som Centrum för rättvisa anmälde FRA-lagen till Europadomstolen. Detta med hänvisning till att det var tveksamt om lagen levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet.
Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden.
Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse.
– Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, i ett uttalande.
Grand Chamber är Europadomstolens högsta dömande organ. Där avgörs målen av sjutton domare från sjutton olika länder, inklusive domstolens ordförande. Endast ett tiotal fall tas upp varje år och domarna har stor principiell betydelse.
Den kommande domen i målet Centrum för rättvisa mot Sverige kommer att ha stor betydelse för i vilken utsträckning europeiska länder får bedriva massövervakning. Svenska staten och Centrum för rättvisa förväntas mötas i en muntlig förhandling i Strasbourg någon gång under nästa år. Därefter väntas det ta cirka ett år innan Europadomstolen meddelar dom.
