Det är hösten 2006 som då 25-årige Tony Abou Hamad kommer till Sverige från Libanon och ansöker om uppehållstillstånd. Hans ansökan avslås först av Migrationsverket, därefter av migrationsdomstolen och slutligen av Migrationsöverdomstolen.
Efter att ärendet överlämnats till gränspolisen verkställs utvisningen av Tony Abou Hamad i juni 2009. Men bara några månader senare, i oktober 2009, återvänder han till Sverige. Nu med tillfälligt uppehållstillstånd på anknytning till en svensk kvinna han gift sig med tidigare samma år.
I mars 2011 ansöker paret om skilsmässa och grunden för Tony Abou Hamads uppehållstillstånd i Sverige upphör. Han får emellertid tillfälligt förlängt arbetstillstånd och återvänder i samband med det till Libanon där han gifter om sig med Rita Sassine, en 23-årig libanesisk kvinna, som han därefter tar med sig tillbaka till Sverige.
I februari 2014 har dock det tillfälliga uppehållstillståndet gått ut, Tony Abou Hamad uppfyller inte längre kraven för arbetstillstånd, och Migrationsverket beslutar i februari 2015 att Tony och hans fru ska utvisas till Libanon. De överklagar beslutet, men det slås fast av migrationsdomstolen.
Paret Abou Hamad väljer, trots avslaget, att stanna kvar i Sverige och söker i samband med asylkaoset i december 2015 på nytt asyl i Sverige. När Migrationsverket avslår deras asylansökan i september 2016 överklagar de först till migrationsdomstolen, därefter till Migrationsöverdomstolen, som slutgiltigt slår fast Migrationsverkets utvisningsbeslut i mars 2017.
Efter det åberopar paret vid tre tillfällen verkställighetshinder då de anser att det inte är möjligt för dem att återvända till Libanon, invändningar som Migrationsverket avslår varje gång.
Drar in bidrag
Under hela asylprocessen får paret Abou Hamad bidrag som asylsökare från svenska staten. Men i oktober förra året beslutar Migrationsverket att dra in bidragen med motiveringen att Tony och Rita Sassine Abou Hamad inte längre är asylsökande.
Beslutet att dra in bidragen överklagas till förvaltningsrätten, som upphäver Migrationsverkets beslut och beviljar Abou Hamad fortsatt bidrag. Migrationsverket överklagar till kammarrätten som går på förvaltningsrättens linje och menar även de att det libanesiska paret har rätt till bidrag i Sverige.
Förra veckan kom så Högsta förvaltningsrättens dom, som istället håller med Migrationsverket om att Abou Hamad inte ska fortsätta få bidrag. Att en invandrare en gång sökt asyl i Sverige innebär inte att denne har rätt till bidrag "för all framtid", skriver domstolen i sin dom.
Justitiesekreteraren Anna Fridh Welin vid Högsta förvaltningsdomstolen, som var föredragande i målet, berättar för Fria Tider att domen har stor betydelse och att den i framtiden kommer vara ett prejudikat i liknande mål.
– Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att de inte har rätt till bistånd. I grunden rör frågan om de omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande, för det är den lagen som grundar rätten till bistånd, förklarar hon.
– Så huvudfrågan i målet har varit om de omfattas av lagens bestämmelser och om de har rätt till bistånd. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande innebär att vi anser att de inte omfattas av lagen och då blir det följdaktligen att Migrationsverkets beslut gäller, att de inte ska ha rätt till bistånd.
Får bidrag ändå
Men att Högsta förvaltningsdomstolen beslutat dra in paret Abou Hamads bidrag får ingen större praktisk betydelse. Den libanesiska familjen lever fortfarande på bidrag i Sverige, trots domen om att stoppa bidragsutbetalningarna.
– Allting fungerar som det ska vara, berättar Tony Abou Hamad för Fria Tider.
– Det jag fick avslag på var ett gammalt arbetstillstånd. Jag fick avslag på det och de drog in LMA-kortet. Sedan fick jag söka asyl igen och det fungerar jättebra nu, så jag har LMA-kort och allting, fortsätter han.
Tony, som nyligen fyllde 40 år, har numera två barn tillsammans med frun Rita Sassine. Alla fyra bor i Sverige. Det är fortfarande de svenska skattebetalarna som betalar för den libanesiska familjens uppehälle. Enligt Skatteverkets folkbokföringsregister är ingen av dem officiellt bosatt i Sverige.
– Jag gör faktiskt ingenting. Jag är arbetslös, påpekar Tony Abou Hamad.
Den nyblivne 40-åringen hävdar att familjen inte kan återvända till Libanon och att det är farligt för honom där.
– Det går inte att åka tillbaka till Libanon, för jag är efterlyst. Jag har också lämnat bevis till Migrationsverket att jag är efterlyst i Libanon, förklarar han, men kan inte redogöra för varför han är efterlyst.
– Inte en aning. Jag fick information från mina föräldrar att jag är efterlyst. De frågar jättemycket efter mig och det är många libaneser i samma situation, säger han.
Sökte asyl på nytt
Anna Fridh Welin förklarar hur det kommer sig att familjen Abou Hamad fortfarande får bidrag, trots domen:
– Den praktiska betydelsen av domen gäller bara fram till dess man eventuellt inkommer med en ny asylansökan, vilket de här sökande har gjort. I sak är det egentligen bara perioden från det att deras utvisningbeslut upphört att gälla till dess de kommit in med en ny ansökan om asyl, berättar hon.
Allt en invandrare som fått sitt bidrag indraget behöver göra för att återigen få bidrag är alltså att lämna in en ny asylansökan. Då påbörjas en ny asylprocess, och medan den pågår har asylsökaren rätt till bidrag. Asylsökaren har dessutom rätt till bidrag även efter att han eller hon fått besked om utvisning. På så sätt kan en invandrare stanna kvar i Sverige och få bidrag för alltid.
– Man omfattas inte av lagen från det att det tidigare utvisningbeslutet upphört att gälla, det vill säga preskriberats, fram till dess man av någon anledning omfattas av lagen, säger Anna Fridh Welin.
– Så kommer man in med en ny asylansökan så blir man återigen asylsökande och då har man återigen rätt till de rättigheter som finns i lagen.
