"Frågade Kina oss om det var OK att devalvera sin valuta (och göra våra företag mindre konkurrenskraftiga), hårdbeskatta våra produkter (USA beskattar inte deras) eller bygga en gigantisk militäranläggning mitt i Sydkinesiska havet?" skriver Trump på Twitter och avslutar med: "Knappast!"
Inlägget var troligen ett svar till dem som tyckte att Donald Trump borde ha frågat Kina om lov innan han hade ett samtal med Taiwans president Tsai Ing-Wen, något som retat upp makthavarna i Peking.
Donald Trump talade i valrörelsen om en 45-procentig tull på alla importprodukter från Kina. Riktigt så går det inte att agera, men som ny president väntas Trump införa riktade tullar mot Kinas metall- och bilindustri, inklusive bildelar. Åtgärderna väntas höja priset på bilar i USA, men också rädda tiotusentals industrijobb i det amerikanska så kallade rostbältet.
Kina har åstadkommit långvarig hypertillväxt genom att förse västerländska konsumenter med billiga varor samtidigt som man lockar västerländska investeringar i nödvändig teknik. Samtidigt har man brutit mot de flesta regler och normer inom världshandeln: Kina subventionerar export, manipulerar sin valuta och anklagas för att missbruka systemet på ett ohållbart sätt.
Varje år visar det amerikanska handelsnettot med Kina ett underskott på 320 miljarder dollar – pengar som överförs till Kina och stannar där. Det enda västerländska landet som har uppnått ett positivt handelsnetto gentemot Kina har på senare tid varit Tyskland.
Till skillnad från i många andra frågor behöver inte Donald Trump stöd av kongressen för att införa tullarna i hundra dagar. Han kan även, utan stöd av kongressen, säga upp USA:s handelsavtal.
