Redan i antikens Grekland fanns föreställningen att skaparkraften hos framstående filosofer, politiker och konstnärer går hand i hand med melankoli.
Idag skulle en ”melankoliker” få diagnosen periodisk förstämningssyndrom. Personer som varvar perioder av djup nedstämdhet med perioder av kraftigt ökad energi talar vi om som bipolära eller manodepressiva.
På senare tid har teorin förts fram att flera av västvärldens stora ledare varit framgångsrika inte trots, utan tack vare perioder av melankoli och förstämning.
Mikael Landén vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har tillsammans med Simon Kyaga och andra forskare vid Karolinska Institutet använt svenska registerdata för att testa hypotesen om personer med bipolär sjukdom oftare arbetar som ledare eller politiker.
I studien, som omfattar nära 23.000 personer, undersöktes också om bipolära män bedömts lämpliga som officerare vid mönstringen, samt om syskonen till bipolära personer är överrepresenterade som ledare. Dessa förmodas nämligen ha en del liknande personlighetsdrag eller temperament som sina syskon med bipolär sjukdom, men är själva friska.
Överraskande nog visar studien att syskonen till bipolära personer var överrepresenterade i chefsroller. Tydligast var detta i undergruppen politiker, där ledaruppdrag var nästan dubbelt så vanliga hos syskon till personer med bipolär sjukdom än hos kontrollgruppen.
Studien visar vidare att de manliga personerna med bipolär sjukdom var överrepresenterade både bland dem som bedömdes ha mycket god officerslämplighet och bland dem som bedömdes som minst lämpliga. Dessa personers friska bröder var dock överrepresenterade bland dem som bedömdes ha mycket god officerslämplighet.
Enligt Mikael Landén ger fynden visserligen stöd åt de historiska observationerna att de personlighetsegenskaper som kommer till uttryck vid periodisk förstämningssjukdom driver personer att bli ledare.
– Men att detta främst kommer till uttryck hos de bipolära personernas friska syskon talar samtidigt för att själva sjukdomen också hindrar människor från att nå sådana befattningar, säger Mikael Landén i ett pressmeddelande.
Med andra ord: de friska syskonen gynnas av egenskaper som gör dem lämpade för ledarskap, men skonas från sjukdomens ogynnsamma och ofta förödande effekter.
Forskargruppen har tidigare visat att det är vanligare med kreativa yrken i familjer som drabbats av bipolär sjukdom och schizofreni.