Den amerikanska nyhetsbyrån Associated Press skriver att Natos medlemsstater idag kom överens om att "stå upp mot Rysslands militära beslutsamhet" genom att rusta upp längs militäralliansens gräns mot Ryssland. Beslutet fattades under ett toppmöte i Albaniens huvudstad Tirana.
I Nordeuropa kommer Sverige och Finland att fungera som en viktig strategisk språngbräda för militäralliansen. Vare sig Sverige eller Finland är medlemmar i Nato men har slutit värdlandsavtal med alliansen vilket möjliggör för Nato att bygga militärbaser i de båda länderna. Det gör att Skandinavien kan komma att förvandlas till slagfält i framtiden om situationen urartar i krig mellan de båda supermakterna.
Satsar på kärnvapen
I ett tal underströk Natos vice generalsekreterare Alexander Vershbow att Natos kärnvapendoktrin ligger fast och kommer vidareutvecklas.
– Vi utvecklar och utökar vår försvarssköld mot attacker med ballistiska missiler från utanför euro-atlantiska regionen. Nyligen aktiverades en ballistisk missilanläggning i Rumänien, sade han och fortsatte:
– Och vi försäkrar att vår nukleära avskräckande förmåga även fortsättningsvis är trovärdig och effektiv.
Natos vice generalsekreterare Alexander Vershbow. Foto: NatoVershbow nämnde även specifikt de båda nordiska länder som nyligen slutit värdlandsavtal med Nato i sitt tal.
– Vi kommer fortsätta vårt nära samarbete med Finland och Sverige, som länge bidragit till Natos insatser i Afghanistan och på Balkan, och som på ett signifikant sätt kommer bidra till säkerheten i Östersjöregionen.
Vershbow var mellan 2001 och 2005 USA:s ambassadör i Ryssland och gjorde sig då ökänd genom att strunta i formella diplomatiska etikettsregler. När han 2001 skulle installeras som ny ambassadör vägrade han exempelvis att närvara vid en traditionsenlig ceremoni i Kreml där han och andra nya ambassadörer skulle hälsas välkomna och samtidigt överlämna sina kreditbrev.
Ett kreditbrev är en formell handling som utfärdas av den stat en diplomat representerar och som intygar att han eller hon har fullmakt att föra statens talan. Vershbows agerande tolkades som en kraftfull markering mot Rysslands president Vladimir Putin och ett sätt för den amerikanska regeringen att visa att den inte erkänner Putin som legitim stats- och regeringschef.
Lovar rusta upp
Samtliga Natoländer står bakom beslutet idag om att trappa upp den militära närvaron i Östeuropa längs gränsen mot Ryssland. Målet är att Natoländerna lägger minst två procent av bruttonationalprodukten på sina militärbudgetar – som jämförelse satsade Sverige förra året 1,1 procent av sin BNP på försvaret.
– Sammantaget innebär alla dessa åtgärder den största upprustningen av vårt kollektiva försvar och avskräckande förmåga sedan slutet av kalla kriget, proklamerade Vershbow.
Han var dock noga med att poängtera att Nato inte söker militär konflikt med Ryssland men att USA och dess allierade anser att "utsikterna för samarbete är svaga".
