I exempelvis Baltikum ökade inflationen till skyhöga nivåer när Ukraina-kriget drog igång, men priserna stabiliserades därefter snabbt när de nödvändiga justeringarna till högre energipriser väl var gjorda.
I Sverige har priserna dock fortsatt att öka med ca 10 procent om året – mycket högre än de 2 procent som är målet inom EU.
Men att Sverige haft en hög inflation sedan förra året kan inte förklaras med något större beroende av rysk energi, uppger SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist för Europaportalen.
Istället är den vanligaste förklaringen den svenska bostadsbubblan, som leder till att Riksbanken inte vågar höja räntan vilket i sin tur driver ned den svaga svenska kronan till nya bottennivåer.
Många svenska hushåll är överbelånade på bostadsmarknaden och skulle direkt få negativ förmögenhet om räntan höjdes till exempelvis amerikanska nivåer, eftersom fallande bostadspriser skulle göra lånen större än värdet på deras hus, som i regel är svenskens enda betydande tillgång.
En andel av de svenska hushållen befinner sig därför i en latent obeståndssituation som inträder så fort räntan måste höjas. De är överskuldsatta – eller "räntekänsliga" som svenska ekonomer hellre kallar det för – och Riksbankens uppdrag är nu att skapa en sorts skyddad verkstad i Sverige, där svenska bolånekunder slipper känna av konsekvenserna av en värld där pengar inte längre är gratis.
Problemet är bara att utländska investerare känner igen det här beteendet. Det är inte ovanligt och har prövats förr av länder som Grekland och Venezuela, och man vet att det nästan alltid slutar i total krasch.
– När man ser att Riksbanken höjer räntan så tänker man att svensk ekonomi är väldigt räntekänslig och att det kan bli en tvärnit för svensk ekonomi. Man är rädd för att Sverige ska få problem och då håller man sig borta från den svenska kronan, säger Bergqvist till Europaportalen.
Utländska investerare har därför bråttom att sälja sina andelar i svenska egendomar och svenska företag. Enligt Morningstar flyr utländska placerare just nu Stockholmsbörsen i en omfattning som drivit ned dess breda index långt under nivåerna på andra börser runtom i Europa. Och då räknas nedgången i kronor – inte i euro eller dollar – så i praktiken är utlänningarnas förluster på att äga svenska aktier ännu större.
Ändå höjs räntan inte. Sverige har lägre ränta än både ECB och USA, och därför fortsätter kronan sin väg mot botten.
Europaportalen har även talat med ekonomen Gregory Claeys på den Brysselbaserade tankesmedjan Bruegel. Han förklarar att de övriga centralbankernas mer kraftiga räntehöjningar har skett delvis av omsorg om den egna valutan. Och så är det också med euron, trots att euron är en stark valuta.
– Ett av skälen för ECB till att höja räntorna så mycket är att man inte vill att euron ska devalveras mot dollarn, säger Claeys till Europaportalen.
I det svenska fallet blir räntehöjningar ett tvåeggat svärd. Räntehöjningarna kan visserligen stoppa inflationen och stoppa kronans fall, eftersom den minskar köpkraften i den svenska ekonomin och därmed priserna.
Men minskad köpkraft betyder också minskad köpkraft för medelklassen på den svenska bostadsmarknaden, och därmed fallande bostadspriser.
Det är på den punkten som Sverige sticker ut, eftersom både Stefan Ingves och Erik Thedéen visat att såväl kronans växelkurs som inflationsmålet på 2 procent egentligen är underordnade mål. Det viktigaste målet för Riksbankens verksamhet är i praktiken ett annat: Ständigt stigande bostadspriser.
Därför har myndigheten visat sig vara redo att låta Sverige fortsätta ha västvärldens högsta inflation och att låta kronan bli en valuta med tilltagande skräpstatus, utan att Riksbanken överväger att göra några märkbara höjningar av den svenska räntan.
