Det gror sedan länge ett stort internt missnöje ute i SD:s partidistrikt. Inte bara med att Jimmie Åkesson och regeringen fortsätter med Fredrik Reinfeldts invandring på 100.000 personer per år, utan även en hel del annat.
Ändå blev det en till synes ointressant fråga om allmänhetens tillgång till ett skjutvapen som till sist fick marken att börja gunga under SD-ledarens fötter. Och som vanligt i revolutionssammanhang var det inte gräsrötterna som gjorde revolution, vilket ironiskt nog kan visa sig bli Åkessons räddning.
Låt oss ta det från början. År 2023 fattade Naturvårdsverket ett antal kritiserade beslut, bland annat om att förbjuda majbrasor och att tillåta automatvapen.
I fråga om automatvapen ändrade myndigheten sina föreskrifter så att en viss typ av halvautomatiska gevär, den så kallade AR-10 och AR-15, plötsligt blev tillåtna för jaktändamål.
Förändringen ledde till protester från svenska jägare, bland annat flera distrikt inom Jägareförbundet, som krävde ett ingripande från regeringen eftersom vapnet är farligt och inte fyller någon funktion vid jakt, ansåg man.
Vid tidpunkten för skolskjutningen i Örebro hade regeringen därför redan en färdig utredning på sitt bord som föreslog att vapentypen åter skulle bli förbjuden vid jakt. Men SD och Moderaterna, som är två populära partier bland vapenintresserade, hade även hunnit avfärda utredningens slutsatser och intagit positionen att dessa vapen skulle vara fortsatt tillåtna.
Tre dagar efter skoldådet i Örebro, på fredagen, ändrade man sig dock. I ett pressmeddelande förkunnades att Tidöpartierna nu var överens om att riva upp Naturvårdsverkets ett och ett halvt år gamla beslut.
Men i SD:s riksdagsgrupp fanns det politiker med egna vapenlicenser, som redan börjat jaga med AR-15.
Invandringen kunde de acceptera, och Jämställdhetsmyndigheten kunde de möjligen rösta igenom en fördubbling av. Men nu stod ett omedelbart, personligt egenintresse på spel och då hände det som aldrig tidigare hänt i SD.
Ledande SD-företrädare valde att öppet kritisera partiledningen.
"Jag står inte bakom detta vilket jag framfört internt så sök svar av, eller framför kritik till, andra", skrev Tobias Andersson (SD), ordförande för riksdagens näringsutskott.
Kritikerna fick snabbt internt stöd, inte bara av företrädare som engagerat sig i vapenfrågan utan också från de som länge knorrat, men aldrig riktigt protesterat, mot allt möjligt annat.
Vid partistyrelsens möte igår ska samtliga partidistrikt och samtliga kommunalråd ha varit emot Jimmie Åkesson. Så även justitieutskottets ordförande Richard Jomshof, som avgick i protest eftersom han vägrade bereda ett återinfört förbud mot AR-15 i utskottet.
Betyder det här att SD har kapats av en liten subkultur av skjutvapenintresserade?
I våras fanns det cirka 3.500 licenser på AR-15 i landet och 1,3 miljoner SD-väljare. Vapenägarna med AR-15 skulle således inte kunna vinna en folkomröstning i frågan ens om bara SD-väljare fick rösta.
Kanske finns det en och annan väljare som inte själv äger vapnet men som av princip tycker att det ska vara lätt att få licens på automatvapen, eller i vart fall halvautomatiska vapen.
Det är dock tveksamt. Även inom Jägareförbundet råder splittring mellan vapenintresserade och jägare, och frågan ser nu ut att bli en symbol för en bredare klyfta mellan traditionella jägare som sysslar med jakt och den mer vapenintresserade gruppen inom SD och Moderaterna.
Det är inget orimligt antagande att en stor majoritet av allmänheten tycker att den senare gruppen gott kan lära sig lite skytte och ansöka om licens för sportskytteutövning, om de nu vill ha licens på de allra farligaste vapentyperna som inte behövs för jakt.
Vad Jägareförbundet till sist intar för inställning återstår att se, men inom SD ser Jimmie Åkesson ut att vinna striden i själva sakfrågan.
Snarare än att utmana Åkesson på hans faktiska svagaste punkt – den generösa invandringspolitiken – har de som är missnöjda valt att ta strid i den enda fråga där de omöjligen kan få folkligt stöd. Därför är det svårt att tänka sig någon annan utgång i konflikten.
Men på längre sikt har Åkesson ändå försvagats av det här. För första gången har han tvingats tolerera öppen kritik utan att kunna svara med uteslutningar och utrensningar.
Medier som Expressen har tidigare fungerat som en sköld för SD-ledningen genom att måla ut kritiker som extremister samtidigt som man tonat ned problemen med Åkesson-lojala partiföreträdare såsom exempelvis Jörgen Fogelklou. Men den här gången går det inte att mobilisera något medialt stöd.
Automatvapenfrågan är inte avgörande för SD:s väljare eller lokala företrädare, men när partiledaren nu för första gången ifrågasätts på hög nivå ser vi något som på sikt kan visa sig bli början på slutet för Åkessonregimen.
Och nästa SD-ledare lär få svårt att på samma sätt som Åkesson helt ignorera den fråga som verkligen spelar roll för väljarna: invandringen.
FRIA TIDER
