Drevet mot yttrandefriheten

Regeringen vill straffa nätjättar för hets mot folkgrupp

Publicerad 18 februari 2020 kl 23.30

Lag & Rätt. Det räcker inte att individer kan dömas för hets mot folkgrupp. Nu vill Löfvenregeringen även lägga ansvaret på de plattformar där inläggen publiceras, uppger Kulturnytt i P1.

Dela artikeln

Det är digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) som nu vill se en lagstiftning där nätföretagen hålls ansvariga för vad användare skriver på deras plattformar.

Det räcker inte att lagar som hets mot folkgrupp riktas mot enskilda, de ska också riktas mot plattformarna.

Ygeman vill helst se en sådan lag på europeisk nivå, men om det inte går, vill han ha en svensk lagstiftning.

– Det är ju redan idag olagligt att hetsa mot folkgrupp eller hota någon på sociala medier, men idag är ansvaret enbart den enskildes, jag vill också att det ska införas ett medansvar för plattformarna, för att se till att ta ner sånt material som strider mot de egna användarvillkoren eller strider mot lagen, säger Anders Ygeman till Sveriges Radio.

Ministern försöker få det till att en sådan lag vore för medborgarnas bästa. Materialet som ska bort är ju så kallat kränkande och olagligt. Att det skulle inskränka yttrandefriheten, förnekar han. Sveriges Radio hjälper honom på traven och skriver i rubriken att det är "skadligt innehåll" i sociala medier som regeringen vill få ner.

Lotta Finstorp, Moderaternas kulturpolitiska talesperson, är inte främmande för att införa en sådan lag i Sverige, men vill först se lagförslaget, förklarar hon. Enligt henne vore det bättre med en europeisk lag eftersom internet saknar gränser.

I Storbritannien har det redan kommit ett liknande lagförslag, med ett "kontrollorgan" som ska övervaka de olika nätaktörerna.

Smålandspostens ledare varnar skarpt mot regeringens beteende.

"Vi kan alltså få en situation där high tech-företagen inte bara 'överförsäkrar' sig genom att plocka bort allt som är i närheten av att kunna klassas som hatiskt. Utan också, än värre, en allt accelererande censurering från deras sida eftersom västerländska regeringar gärna stiftar nya lagar där luddiga hatbegrepp görs ännu luddigare", skriver tidningens Fredrik Haage.

Drevet mot yttrandefriheten på nätet inleddes av Sveriges regering våren 2018, som på uppdrag av Bonniertidningarna Expressen och DN utövade intensiv press mot nätbolag som Facebook och Google. Så kallat "hat", "hets mot folkgrupp" och förintelseförnekelse skulle bort. Regeringen kallade till sig företagen och krävde "självsanering" mot "hatiskt innehåll". Efter detta har nätjättarna blivit alltmer aggressiva mot åsikter som avviker från den vänsterliberala agendan. Svenska Google anpassas nu på samma sätt som skett i diktaturen Kina, där otillåten information försvinner och är omöjlig att hitta via söktjänsten.


Tingsrätten motiverar sitt "humana" straff. Bara "lindrigt våld" när kongolesen höll fast och våldtog flickan i Stockholmsparken. 0 Plus

Mamman struntade i att lära sig svenska. Nu godkänner förvaltningsrätten kommunens beslut att dra in bidraget.0 Plus

Ekonominyheter

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Pratar om fred – men hur blir det? Utrikespolitiskt är Le Pens parti ett oprövat kort.0 

Kommunistiska "sanningar" blev allt svenskar fick veta. Jonas De Geer har läst en välbehövlig ny bok om Francos väg till makten.0 

Mer från Lag & Rätt

Vetenskap

Religiösa svenskar lika snåla som vanligt. Studie: Tro påverkar inte generositet.0 

Kultur