Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag på ny sexbrottslagstiftning som bygger på så kallat samtycke. Är inte sex "frivilligt", ska det vara olagligt, menar regeringen.
"Sexualbrotten ökar i Sverige och yngre kvinnor är de som är mest utsatta. Samtidigt anmäls för få av dessa brott. För att vända den negativa utvecklingen behövs såväl ny lagstiftning som attitydförändringar", skriver regeringen i ett pressmeddelande idag.
Detta besked kommer samma dag som Expressen rapporterar att 42 av 43 gruppvåldtäktsmän har utländsk bakgrund.
Men regeringen ska alltså stoppa sexbrotten med en så kallad samtyckeslag. Det ska därmed inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat ett offers särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för till exempel våldtäkt.
Förslaget innebär också att två nya brott införs, oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp. Båda med ett fängelsestraff på högst fyra år. Oaktsamheten tar sikte på omständigheten att den andra personen inte deltar "frivilligt". Detta innebär att fler kommer att kunna dömas för övergrepp jämfört med i dag, skriver regeringen, till exempel när man "borde inse risken för att någon inte deltar frivilligt men ändå genomför en sexuell handling med den personen".
När Advokatsamfundet, som agerade expert i regeringens utredning, kommenterade lagförslaget påpekade samfundet att en man till exempel kommer bli skyldig att inhämta tillstånd från kvinnan inför varje "nytt moment" under sexakten. Denna del av lagen kommer många män dock att missa, enligt Advokatsamfundet, och då kan de dömas för våldtäkt till upp till fyra års fängelse.
"Frivillighet ska inhämtas inför varje nytt moment eller skede i den sexuella handlingen. Vad som är ett nytt moment framgår dock inte av betänkandet och är oklart", skriver förbundets ordförande Anne Ramberg i remissvaret till regeringen och fortsätter:
"Denna rättsosäkerhet innebär att en person kan riskera ett långvarigt fängelsestraff för att han eller hon inte har förstått att det skett en övergång till ett nytt moment."
Advokatsamfundet påpekade också att tillståndet för att genomföra en sexuell handling ska inhämtas "genom ord eller handling" som visar att det sker frivilligt från kvinnans sida. Men i praktiken kommer det att krävas ett uttryckligt samtyckesavtal inför varje ny sexuell handling.
"Enligt Advokatsamfundets uppfattning kommer det ändå genom förslaget att bli nödvändigt för en part att muntligen fråga efter frivillighet för att inte riskera att göra sig skyldig till brott. Om denne i stället påbörjar en sexuell handling i avsikt att den andra parten genom sitt agerande ska uttrycka att det sker frivilligt, finns med nuvarande förslag en uppenbar risk för att vederbörande gör sig skyldig till i vart fall ett försöksbrott", konstaterar Advokatsamfundet.
Enligt Advokatsamfundet bryter detta mot hur svenskar normalt har sex, vilket innebär att lagen alltså skulle göra vanligt sex olagligt.
Även Lagrådet har kritiserat lagen för att vara alldeles för otydlig och för att det inte på förhand går att veta vad som är en olaglig handling. Detta ska regeringen nu ha lyssnat på, och förtydligat. Lagrådet ifrågasatte även om lagen över huvud taget behövs.
I lagtexten ska det enligt den slutliga propositionen göras ett tillägg som lyder enligt följande: "Vid bedömningen av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt."
Det ska fortfarande vara upp till åklagaren att bevisa handlingarna, och eventuella bevissvårigheter kommer således kvarstå.
Justitieminister Morgan Johansson (S) säger till TT på tisdagen att den nya samtyckeslagen kommer få "ett väldigt förebyggande budskap", alltså budskapet att sex ska vara frivilligt.
Därför har regeringen också gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram informations- och utbildningsinsatser på sexualbrottsområdet riktade till i huvudsak ungdomar men även till de vuxna som möter ungdomar i vardagen.
"Mäns och pojkars ansvar måste tydliggöras samtidigt som alla utsatta måste känna till sina rättigheter och våga anmäla", hävdar regeringen.
Lagen som nu presenteras bygger på förslag från en parlamentarisk kommitté där alla riksdagspartier har varit representerade.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018, och lagen väntas röstas igenom i riksdagen.
