Det var våren 2016 som en rättegång mot gängkriminella hölls i Malmö. Under rättegången vittnade en ung man i 20-årsåldern mot gängmedlemmarna och fick efter det hjälp av polisen med skyddat boende. Två år efter rättegången sköts vittnets storebror ihjäl när han satt i sin bil i Kroksbäck i Malmö. Året därpå, i juni förra året, sköts även vittnet ihjäl på Hålsjögatan i Malmö.
Polisens utredare misstänkte tidigt vilka som låg bakom vittnesmordet och flera personer jagades för inblandning i det. En av dem var en 21-årig man som är född i Sverige, men är son till invandrare från Libanon. Han anhölls i sin frånvaro och efterlystes internt av polisen. Dessutom beslutade åklagaren om telefonavlyssning mot honom redan dagen efter mordet.
Bara timmar efter att avlyssningen kommit igång på morgonen dagen efter mordet spelar spanarna in ett samtal som de reagerar på. Samtalet kommer från en kvinna som informerar den som svarar i telefonen om att han är efterlyst.
– Ja, du, du är efterlyst av polisen ju, säger kvinnan.
Att 21-åringen är efterlyst är nämligen inte en uppgift som är offentlig. Utredarna börjar därför göra efterforskningar på vem det var som ringde samtalet, och lyckas ta reda på att den kvinna som ringt och varnat den mordefterlyste är en 36-årig områdespolis som jobbar i invandrartäta Rosengård.
Som tur är har såväl polisens utredare som den 36-åriga poliskvinnan fel nummer till den 21-årige man de båda är på jakt efter för att gripa respektive varna. Det är därför någon annan som svarar i telefonen och varningen når inte fram till den efterlyste.
"Det stör mitt polishjärta"
Enligt Claes-Arne Hermansson, sektionschef för utredningssektionen Grova Brott i Malmö, äventyrade poliskvinnan utredningen med sitt telefonsamtal. Det berättar han för polisens förhörsledare inför rättegången.
– I det initiala läget av utredningen, när man inte har kontroll på den efterlysta personen, föreligger en stor kollusionsfara. Vet den berörda personen att polisen vet, kan denne förstöra bevis som polisen vill ha i förundersökningen, påpekar han.
– Det finns samtidigt en risk för flyktfara. Får personen veta att han är efterlyst, kan denne lämna, vilket kan resultera i att polisen inte får tag på honom.
Hermansson misstänker också att det finns en "privat bekantskap" mellan poliskvinnan och den unge araben.
– Det hon gör, eller försöker att göra, det är att informera personen om att polisen är intresserad av honom. Detta är helt felaktigt och information som skall hållas inom förundersökningen, förklarar han.
– Det stör mitt polishjärta, säger Hermansson.
Den 36-åriga poliskvinnan har i polisförhör sagt att hon inte minns att hon ringt upp den 21-årige mannen. När samtalet spelats upp för henne har hon erkänt att det är hennes röst på inspelningen, men hävdat att hon inte minns samtalet eller anledningen till det. Hon nekar därför till brott.
Nu åtalas poliskvinnan för brott mot tystnadsplikten alternativt tjänstefel för försöket att varna den 21-årige gängkriminelle mordmisstänkte araben.
