Under 2023 tog Riksbanken det ovanliga beslutet att sälja utländska valutor för att stärka den svenska kronan. En marknadsintervention som syftar till att påverka valutans värde genom att minska mängden svenska kronor i omlopp, men som gör att Sverige samtidigt förlorar delar av sin valutareserv.
Att istället öka den svenska guldreserven diskuterades inte inför beslutet, då det inte skulle minska mängden svenska kronor i omlopp och om guldet köps för kronor så skulle det i värsta fall vara kontraproduktivt. Guld ses dessutom som omodernt och ointressant av de flesta västerländska centralbanker, som i många fall inte ägnat sina guldreserver någon uppmärksamhet på decennier.
Ett undantag är dock Polens centralbank National Bank of Poland (NBP), som under 2023 och 2024 har ökat sitt guldinnehav, vilket har stärkt den polska zlotyn i takt med att guldpriserna har stigit kraftigt, skriver Euronews.
Enligt den senaste rapporten från NBP uppgick landets guldreserver till 12,6 miljoner troyuns i slutet av juli, en ökning från dryga 12,1 miljoner uns månaden innan.
Samtidigt rapporterade banken att de totala officiella valutareservtillgångarna av euro uppgick till 190 miljarder euro i slutet av juli, vilket är en minskning från 196 miljarder euro en månad tidigare.
NBP:s ordförande Adam Glapiński avslöjade i juni att banken har köpt 5 ton guld hittills i år och planerar att fortsätta köpa tills guld utgör 20 procent av landets utländska reserver, upp från nuvarande 13 procent.
Trots att årets guldinköp är mindre än förra årets rekordinköp på 130 ton, är påverkan fortfarande betydande. Guldpriserna har stigit med 23 procent i amerikanska dollar räknat bara sedan årets början och har nyligen passerat gränsen på 2.500 dollar per uns.
Polen har nu nästan 392 ton guld och rankas som nummer 15 i världen i guldinnehav, vilket placerar landet före länder som Indien, Turkiet och Uzbekistan.
Den ökade guldreserven har också stärkt zlotyn till sin starkaste nivå mot euron sedan oktober 2008.
