På tisdag nästa vecka, den 4 november, går det amerikanska folket och röstar i årets kongressval. I de amerikanska kongressvalen, som hålls vartannat år, utses en tredjedel av senatens 100 senatorer och samtliga ledamöter av representanthuset.
De senatorer som nu ska väljas om, eller bytas ut, är de 33 senatorer i "klass 2" som valdes för sex år sedan, samma år som Barack Obama valdes till ny president efter George W. Bush. Många av de senatorer som då valdes red på en demokratisk framgångsvåg som grundade sig på att det amerikanska folket var krigströtta, missnöjda med den förre presidenten och hade en stor tilltro på Obamas "Yes we can"-kampanj.
Sedan dess har vindarna vänt för den sittande presidenten, som under oktober månad fått bottenbetyg av väljarna enligt en opinionsundersökning som nyligen publicerades av Washington post. Obama har aldrig haft så svagt stöd bland väljarna som idag och det demokratiska partiet upplever nu sitt sämsta stöd sedan den populäre republikanske presidenten Ronald Reagans dagar på 80-talet.
Av de 33 sittande senatorer, vars mandat ska upp till val, är 20 demokrater och 13 republikaner. Och republikanerna behöver endast öka sitt antal senatorer med ytterligare sex stycken för att erhålla egen majoritet i den amerikanska senaten – något som många bedömare ser som fullt möjligt vid tisdagens val.
I delstater som Louisiana, Montana, South Dakota och West Virginia lutar det tydligt åt ett "maktskifte" och att republikanska senatorer tar över mandat som sedan 2008 varit demokraternas. Och i delstater som Alaska, Arkansas, Colorado, Iowa och North Carolina – som alla för närvarande har demokratiska senatorer på sina klass 2-mandat – är det jämnt eller mycket jämnt mellan kandidaterna för de båda partierna.
Om republikanerna behåller sin majoritet i representanthuset, en majoritet som man haft sedan valet 2010, samt dessutom får egen majoritet i senaten – så blir Barack Obamas förmåga att regera USA kraftigt vingklippt. Han har då inte längre en demokratisk senat att förlita sig på för att stoppa republikanska lagförslag utan måste antingen motvilligt skriva under varje ny lag som hans politiska motståndare lägger fram eller använda sin veto-rätt för att stoppa dem.
Det är oklart vilken väg Obama tänker gå, men vänsterdebattörer i USA hoppas på att Obama gör en kraftig ideologisk vänstersväng, ignorerar valresultatet och istället i sin egenskap av president utfärdar en lång rad exekutiva ordrar som saknar både folkligt stöd och stöd från kongressen. Tidningen Economist skriver exempelvis att vissa hoppas på att Obama godkänner en så pass omfattande amnesti för illegala invandrare att man retar gallfeber på republikanerna och att den republikanska motreaktionen skrämmer väljarna inför presidentvalet 2016.
