Den 1 januari trädde en ny påföljd, ungdomsövervakning, i kraft för unga brottslingar.
Lagändringarna är en punkt i regeringens så kallade 34-punktsprogram för åtgärder mot gängkriminaliteten.
Den nya lagen är "kraftfull", hävdar inrikesminister Mikael Damberg (S).
– Det här är ett nytt kraftfullt verktyg som bland annat gör det möjligt för oss att kunna se till att tonåringar som begår allvarliga brott till exempel inte får gå ut på helger eller kvällar utan måste vara kvar i sin bostad och man kan också övervaka detta med fotboja, säger Damberg i ett uttalande.
Den som dömts till ungdomsövervakning ska bland annat vara skyldig att följa en verkställighetsplan. Planen ska som utgångspunkt innehålla ett förbud att lämna bostaden under helgkvällar och helgnätter, så kallad helghemarrest. Förbudet ska övervakas med fotboja. Vid behov får en sådan inskränkning ersättas med till exempel ett förbud att under vissa tider vara på en viss plats. Även ett sådant förbud ska övervakas med fotboja.
I påföljden ingår också en skyldighet att regelbundet träffa en särskild koordinator, som ska utses av Kriminalvården. Den dömde får inte använda alkohol eller narkotika under verkställigheten, vilket kan kontrolleras med provtagning. Påföljden kan innehålla föreskrifter om bland annat skolgång och vård, i syfte att "förebygga återfall i brott eller annan ogynnsam utveckling hos den dömde".
Domstolen ska få bestämma tiden för påföljden till mellan sex månader och ett år och Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten.
