Sjöfartsverket blöder ekonomiskt och redovisade förra året en förlust på 457 miljoner kronor – och över 600 miljoner efter finansiella poster. I år ser det ännu mörkare ut med ett väntat minus på ytterligare 200 miljoner kronor. För att rädda ekonomin inför verket nu kraftiga besparingar.
– De beslutade åtgärderna kommer ha en direkt påverkan på såväl våra kunder som våra medarbetare. Åtgärderna är inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt, säger generaldirektör Erik Eklund.
Neddragningarna slår hårt mot svensk infrastruktur. Två av fem helikopterbaser för sjö- och flygräddning planerar att läggas ned, vilket innebär längre insatstider och försämrade möjligheter för Flygvapnet att öva. Isbrytarkapaciteten minskas genom att en isbrytare tas ur drift, något som kan leda till att viktiga farleder stängs. Detta drabbar den svenska industrin, eftersom 90 procent av import och export sker via sjöfarten.
Dessutom minskas sjömätningen och underhållet av farleder genom försäljning av fartyg.
Administrativt kapas kostnaderna genom att var tionde tjänst skärs bort.
Sjöfartsverket ser dock en möjlig lösning och begär nu att staten skjuter till 250 miljoner kronor årligen, samt att avgifterna höjs i motsvarande grad. Dessutom vill verket att staten investerar 35 miljarder kronor i sjöfarten under en tioårsperiod – däribland isbrytardrift, som man menar bör finansieras på samma sätt som snöröjning av vägar och järnvägar.
– Summan motsvarar tre procent av statens satsningar på drift och underhåll i trafiksystemen de kommande tolv åren. Vissa anslag har inte höjts sedan 1990-talet. Och givet den viktiga roll sjöfarten spelar för vårt näringsliv och vår beredskap tycker jag att tre procent av de totala kostnaderna är fullt rimligt, säger Erik Eklund.
