Partiet, som grundades av den tidigare Die Linke-politikern Sahra Wagenknecht, positionerar sig som ett vänsterpopulistiskt alternativ och har gjort sig känt för en unik kombination av socialpolitik och invandringskritik.
Till skillnad från traditionell tysk vänster har BSW kritiserat massinvandringen och betonat vikten av att skydda tysk arbetarklass från lågavlönad konkurrens.
Partiet har också profilerat sig som skeptiskt till EU:s sanktioner mot Ryssland och väpnat stöd till Ukraina, vilket skilt dem från både höger- och vänsteretablissemanget.
BSW:s chanser att ta sig in i förbundsdagen stoppades också av den valreform som SPD, De gröna och FDP genomförde i grevens tid tidigare i år, skriver Deutschlandfunk.
Reformen innebar att partier som inte når femprocentsspärren inte längre kan ta sig in via direktmandat, vilket tidigare gynnat småpartier.
För Wagenknechts parti innebar detta att de, trots ett starkt valresultat i vissa regioner och direkta vinster i 23 valkretsar, inte kunde få representation i förbundsdagen.
Det tyska etablissemangets maktmetoder har tidigare i år ifrågasatts av USA, som anklagat landet för att inte leva upp till de demokratiska principer som enligt supermakten bör respekteras av länderna inom Nato. Valreformen, som formellt varit riktad mot småpartier generellt och inte mot något enskilt parti, har dock inte varit föremål för kritiken.
Liberalerna i FDP fick också snabbt äta upp sin egen valreform när partiet blev ett småparti och åkte ur förbundsdagen efter ett fiaskoresultat på 4,3 procent. Efter valresultatet meddelade partiledaren Christian Lindner sin avgång från den liberala politiken.
