De nordiska samhällena toppar listan över social tillit i världen. Den nordiska tilliten är inte bara unik utan mycket värdefull.
Nordiska Rådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten förklarar för Ekot att den rentav är en "guldgruva". Detta är också titeln på den nya rapporten: "Tillit – Det nordiska guldet".
När samhällen har höga nivåer av social tillit fungerar de nämligen bättre och behöver till exempel inte slösa resurser på att övervaka att avtal följs, det gör de ändå. Ett samhälle med mindre tillit kräver mer byråkrati och kontroll.
Enligt Nordiska Ministerrådet kan den ekonomiska tillväxten i ett land öka med en halv procentenhet om den sociala tilliten ökar med tio procentenheter, skriver Ekot.
Men den sällsamma nordiska tilliten hotas av invandringen.
När det gäller invandrare är tilliten speciellt låg bland personer födda i länder utanför Europa, har SOM-institutets forskningsrapport "Mellanmänsklig tillit bygger goda samhällen" tidigare visat. Utomeuropéer har dominerat invandringen till Sverige de senaste decennierna.
Enligt Nordiska Rådets nya rapport är det särskilt allvarligt om tilliten i Norden minskar. Detta eftersom de nordiska välfärdssamhällena är uppbyggda på den höga tilliten.
– Vi får medborgare som kommer från andra kulturer där man inte kan ta samma tillitsnivå för given. Att säkra en god integration är avgörande för att vi ska behålla höga och bra tillitsvärden framöver, säger Nordiska Rådets Dagfinn Høybråten till Ekot idag.
Nordiska Rådets rapport, som kallar invandringen för en "utmaning", påpekar uttryckligen att homogena samhällen har mer social tillit:
"Att Norden haft en generell välfärdsstat som undvikit skapande av underklasser i samhället har haft en positiv inverkan på den sociala tilliten. Det är generellt fallet att samhällen med homogen befolkning, inte minst i ett ekonomiskt perspektiv, har bättre förutsättningar för hög social tillit. Forskare har uttryckt det som att 'ju mer lika andra är en själv, desto mer tenderar man att lita på dem'."
"Det gäller främst avseende inkomstjämlikhet, men i viss utsträckning även språklig och etnisk likhet", klargör rapporten.
