"Tiden då Vasaloppet förlitade sig på natursnö är förbi", skrev SVT 2007 under rubriken "Vasaloppet anpassar sig till klimathotet".
"Vasaloppet hotas", påstod Aftonbladet samma år i en artikel där man under vinjetten "klimathotet" berättade om "katastroferna som väntar Sverige fram till år 2010".
Sådana spekulationer saknar emellertid vetenskapligt stöd. Det visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
"Oförändrat klimat i Vasaloppsspåret under 92 år", lyder rubriken på ett pressmeddelande som SLU publicerade i torsdags.
På universitetets försökspark i Siljansfors i Dalarna finns det en klimatstation som har utfört mätningar sedan 1922 - samma år som det första Vasaloppet gick av stapeln.
Siljansfors ligger i närheten av sträckan där Vasaloppet åks. Klimatet på försöksparken motsvarar ungefär det i Oxberg, där vasaloppsåkarna passerar en matkontroll tre mil innan målgången i Mora.
Forskaren Christer Karlsson, som är chef för SLU:s försökspark, har granskat mätdata från klimatstationen för varje år under perioden från 1922 till och med 2013. Hans analys visar att det inte har skett några säkerställda förändringar av vare sig temperatur eller snödjup under perioden.
Snödjupet i Siljansfors i början av mars månad var i genomsnitt 40 centimeter på 1920-talet och 42 centimeter på 2000-talet. Medeltemperaturen i februari har ökat från -7,5 grader till -6,5 grader under mätperioden. Ingen av dessa förändringar är statistiskt signifikanta.
