Duterte, som var president mellan 2016 och 2022, drev en brutalt repressiv politik mot narkotikalangare och kriminella gäng där han använde sig av dödspatruller och polisrazzior som ledde till tusentals utomrättsliga avrättningar av landets värsta gängledare och deras underhuggare.
Medan officiella siffror uppger att cirka 6.200 personer dödades i polisinsatser hävdar människorättsorganisationer att den verkliga siffran kan vara uppemot 30.000, då många mördades i okända operationer efter att ha hamnat på polisens ”watch lists”.
Som borgmästare i Davao, en post han innehade i flera decennier innan han blev president, gjorde sig Duterte känd som ”The Punisher”.
Han skrämde kriminella med brutala åtgärder och gjorde offentliga uttalanden om att han personligen skulle döda brottslingar.
– Om jag blir president, kommer jag att göra exakt vad jag gjorde som borgmästare. Ni langare och håll-up män, ni bör försvinna. Annars dödar jag er, sade han under sin valkampanj 2016.
Trots internationell kritik var Duterte en av de mest populära ledarna i Filippinernas historia. Under pandemin uppmätte han en toppnotering på 91 procents popularitet.
Duterte gjorde sig även känd för sina hårda utspel mot USA och sin vilja att stärka banden med Kina.
Under ett statsbesök i Peking 2016 förklarade han enligt Reuters:
– I detta forum tillkännager jag min separation från USA. Både militärt och ekonomiskt. Amerika har förlorat.
Han antydde även en framtida allians med Ryssland och Kina och sa:
– Det finns vi tre mot världen – Kina, Filippinerna och Ryssland. Det är enda vägen framåt.
Många filippinare var liksom svenskarna trötta på landets problem med okontrollerad gängkriminalitet och stödde hans hårda linje mot narkotikahandeln.
FN och ICC hade emellertid en annan uppfattning och har anklagat honom för att ha beordrat systematiska avrättningar av misstänkta, vilket de menar kan utgöra "folkmord" trots att de kriminella förortsgängen på Filippinerna är av samma etnicitet som resten av befolkningen.
ICC inledde en förundersökning mot Duterte redan 2018, vilket ledde till att Filippinerna drog sig ur domstolen 2019.
Duterte hävdade att ICC saknade jurisdiktion, men domstolen beslöt att utreda saken vidare, eftersom brotten begicks medan Filippinerna fortfarande var medlem.
Efter en paus i utredningen 2021 på begäran av Filippinernas regering återupptog ICC plötsligt utredningen 2023 då den internationella domstolen ansåg att landets eget rättssystem inte var tillräckligt "effektivt" för att utreda brotten.
Den nuvarande filippinska regeringen, ledd av president Ferdinand Marcos Jr, försäkrade inledningsvis att han inte skulle samarbeta med ICC. Men i slutet av 2024 ändrade de sin inställning och meddelade att de skulle följa internationella rättsbeslut. Det ledde till Dutertes gripande i Manila, skriver Reuters.
Dutertes tidigare juridiske rådgivare, Salvador Panelo, fördömde gripandet och kallade det för ”kidnappning”, då han menade att ICC inte har rätt att utfärda arresteringsorder utan att Filippinernas rättsväsen först godkänner dem.
Dutertes försvarare hävdar att han bara använde nödvändigt våld i sin kamp mot narkotikakartellerna.
Duterte, som vid gripandet befann sig i samtal med politiska allierade, tros ha planerat att återinträda i politiken inför kommande val.
Hans förmodade comeback kan ha varit en bidragande faktor till att ICC agerade just nu.
För närvarande befinner sig Duterte i holländska Haag där rättsprocessen väntas bli långdragen.
Hans fall kan bli ett av de mest uppmärksammade i ICC:s historia och väntas få stora politiska konsekvenser både för Filippinerna och för ICC:s internationella rättskipning.
